Bäckska hemmet

La vieille âme

2012-01-12T11:56:00.001+01:00

La (fantastique) anthologie d'un vieille âme och kryddig, vegansk ärtsoppa. 2012 sköter sig än så länge riktigt hyfsat.

Kärlek

2012-01-03T22:28:00.000+01:00

Konst

2012-01-03T22:26:00.000+01:00

Vackert och otäckt, och oändligt mycket mer fantasifullt än de lika detaljerade bilderna i min egen anatomiska ordbok. De anatomiska konstnärerna har legat av sig de senaste trehundra åren ;)

Bryt ihop och kom igen

2012-01-03T22:18:00.001+01:00

Det är nytt år. Det är nya tag, nya omtag och ett steg bort från min sönderstressande, själavärkande höst och förvinter. Ett nytt år ligger inför oss - äntligen ligger sommaren framför oss, och inte bakom oss. Ett nytt år att ta ställning till. Länge har jag grubblat över bloggens vara eller icke vara, och igår tänkte jag skriva: le blog est mort, vive le blog. Men idag är jag i bättre synk och behöver inte ringa mamma och tigga ensamtid eller käka antianxiolytika och försöka se glad ut, så nu tänker jag nya tankar.

Temat för 2012 är hursomhelst konst och kärlek. Några specifika nyårslöften har jag inte i år. Jag brukar ha rätt allmänt hållna nyårlöften: Komma igång med någon slags träning, fokusera och prioritera bättre, (2007), Bli snällare mot mig själv (2008-2009), Skapa ett trivsamt hemmaliv med rutiner, samt bli bättre på att höra av mig till mina vänner (2010), Börja måla (2011). Detta år har jag inte formulerat något specifikt nyårslöfte, men det vore ju fint om jag kunde sikta på ett år med lägre prestationskrav, mindre stress och ångest och mer glädje.

Postludium

2011-11-07T21:09:00.001+01:00

Det är så kallt nu.

Andetagen ryker ur munnen här

och ljusen slocknar ett och ett.

Bara blankstegen talar.

Just nu

2011-10-20T09:23:00.001+02:00

...kvävs jag av känslan att lägga så mycket tid på saker som inte spelar någon roll, eftersom det obönhörligen medför att det blir obefintligt med tid kvar för saker som verkligen skulle göra skillnad. Plågsam är diskrepansen av levt liv och drömmar, och jag vet inte hur jag ska vända mig för att inte ha arslet bak.

Det finns ett hus..

2011-09-19T11:54:00.000+02:00

...som känns mycket intressant. Tänk om det var i vårt framtida hem vi var igår?

Whiskytonat vardagsrum

2011-09-17T20:58:00.000+02:00

Tre husvisningar lockar oss imorgon och för oss mot älvens sörsida redan vid niosnåret imorgon bitti. Det blir till att tvinga de små korpgluggarna att öppna sig i tid, med andra ord. Tanken på att få bo in sig i och inreda ett nytt hem känns alldeles fantastisk, då jag aldrig riktigt knutit an till det här stället... Så nu tillbringar jag lördagkvällen hostandes framför datorn med en liten whisky vid min sida medan maken klicketiklickar på ps3an och lirar Assassins Creed för femtioelfte gången. Två busiga, glada, spralliga, snoriga ungar ligger och trynar i varsin säng och tiden är vår, bara vår i någon timme framöver.

Snygga gardiner på Styleroom, hittade via Sjalbarn.

Whiskyfärgad pläd till soffan, från Mio. De envisas med att kalla den senapsgul, men jag känner igen whiskyfärg när jag ser den. Pfftt.

Dudley skrivbordsset från Mio skulle göra sig på skrivbordet i vardagsrummet och göra det till ett rent nöje (nja) att betala räkningarna.

I övrigt händer inte mycket. Jag undrar stilla vad min telefon egentligen har emot mig eftersom den inte vill kännas vid merparten av de foton jag tar med den. Den liksom vägrar hitta igen dem. Ena dagen kan jag ha 64 foton på telefonen, nästa dag har jag bara 4. Sen kanske jag har 7, men dagen efter bara 4 igen. Hata. Jag hoppas liksom att det ska fixa till sig av sig själv så jag slipper lämna in den på rep. Suck.

Humor

2011-09-12T22:07:00.000+02:00

Ett hus på Valutavägen i Luleå med strippstång i vardagsrummet. Det är tamigfan humor.

Hösthaiku

2011-09-12T09:09:00.001+02:00

Regnet öser ner
Täcke, kudde, bara mjukt
Tekoppen väntar

Skit-app

2011-09-11T06:28:00.001+02:00

Dagen insikt 06.28: Posta inte bilder via Blogger-appen. Bara bajs.

Arla morgon

2011-09-11T06:25:00.001+02:00

En tjock dimma sveper in landskapet i en mjölkvit, ogenomtränglig hinna och jag blinkar sömnigt i bilen medan jag försöker vakna med p3 och p4. Bestämmer mig för att sitta kvar i bilen i en mikropaus innan jag påbörjar arbetsdagen i landstingets korridorer med leenden och motivation. Nu: en stund för mig själv, countrytongångar och knappringar på androiden. Andrum.

Borta

2011-09-09T16:14:00.001+02:00

Jag hade något på hjärtat. En jättesmart, alldeles lagom klipsk formulering kom för mig på vägen hem. Och redan innan jag parkerade bilen var den borta.

Tidig torsdag

2011-09-08T21:19:00.001+02:00

Snusande barnandetag invid min kropp. Idogt strilande regn utanför det öppna sovrumsfönstret. Makens bara rygg vänd mot mig där han redan somnat ifrån tv-programmet på androiden. Nästan tystnad. Vila. Tidig torsdagkväll där ytterligare tre arbetsdagar kvarstår av veckan och kroppen redan jämrar sig av trötthet och ledighetslängtan. Den ständiga blandningen av känslan att vara på precis rätt ställe och känslan att jag kanske vore lyckligare någon annanstans.

Jag börjar känna mig utled på den ständiga trettioårskrisen som alltid kretsar kring existensen och livet. När jag ställer klockan på 05.00 för att börja ännu en stresspräglad arbetsdag börjar jag fråga mig hur jag tänkte egentligen. Var det här allt? Det skulle ju vara något mer än det här, livet?

Satslogik

2011-09-08T20:58:00.001+02:00

Jag är lycklig när jag målar
Jag vill vara lycklig
Alltså vill jag måla

Chop chop

2011-09-07T11:08:00.000+02:00

I mina drömmar har jag sånt här fylligt, långt, halvlockigt hår. Ett sånt hår man slänger ihop i en slarvig fläta och blir helt stunning i. Bara sådär liksom.

En snabb verklighetscheck i spegeln säger mig dock något helt annat. Så nu åker det av. Igen. Chop chop.

Hej matematik

2011-09-06T18:06:00.001+02:00

Min unge har känsla för det här med siffror. Efter en snabb repetition av hur man skriver siffrorna med pennan, ställde han upp detta och räknade. Jaba what!!?

Sleeping beauty

2011-09-02T22:24:00.000+02:00

Snusande barnandetag är väldigt rogivande, har ni tänkt på det?

Men vad gör det

2011-09-02T21:49:00.000+02:00

Men vad gör det att ungen vaknar för femtioelfte gången när man istället för bara hulkande maamammmmaaaaa:n möts av små tassande steg i lillhallen och en ögongnuggande ett och ett halvt-åring tultar mot en med fleecefilten i högsta hugg? Lilla hjärtat. Nu ligger hon här bredvid mig i sängen, ingosad i filten och sover sött till mitt knattrande, medan minuterna tickar sig fram och tystnaden sänker sig över lägenheten. Isaken dunar in i sin säng efter en mamma och Isak-kväll med ohemult mycket godis, kramkalas och How to train your dragon på dvd. Älskade maken är på dubbelt galej - både som sällskap och chaufför. Det unnar jag honom :) Min förra helg ligger fortfarande som ett kärt minne när vardagen åter breder ut sig. Långt ifrån måttfulla kräftkalas med tema frosseri, fylleri, kärlek, vänskap och Spotify premium är välkomna inslag i den annars så välordnade familjelunken. Barnvakt ja tack. Men som älsklingen sade häromdagen: Jag längtar efter att vara med bara dig. Nykter! Alltför sällan unnar man sig vardagsbarnvakt blott för sin egen skull.

Vardagen hackar sig fram

2011-09-02T12:42:00.000+02:00

Vardagen hackar sig fram mellan vabbar och sjukdagar, och jag får inget flyt i det jag gör. Ena dagen arbete, nästa dag ledig, och så en son som vill vara hemma från skolan för att han längtar efter egentid med sin mor, samtidigt som han absolut inte vill vara utan kompisarna på fritids och sexårs. Dagisinskolning för Linnis som inte går som det var tänkt, och plötsligt står jag med en unge som gråter redan på parkeringen för att hon förstår vart vi är på väg. Samma unge som idag utan att tveka knatar rakt in på Öppna förskolan, trots att vi inte varit där på hela sommaren. Min goa, glada, akrobatiska tjej som alltid är full med blåmärken och bus, som älskar att kramas och vara nära, men som absolut vill göra som hon vill och ilsket viftar och fräser när man gör något hon inte tyckte stämde. Och som vaknar flera gånger varje natt och med skräck i rösten ropar efter mamma, trots att hon redan ligger mellan oss i dubbelsängen. Lägenheten säljer vi utan att ha någonstans att flytta, och trygghetsnarkomanen i mig krumbuktar sig i ångest. Samtidigt känns det skönt, befriande. Varje pinal vi rensar ut och slänger, ger själen mer rum att växa. Arbetet, som jag hittils sett som en mellanlandning tills dess att jag får göra det jag ursprungligen tänkt: vidareutbilda mig till distriktssköterska, har visat sig erbjuda nya möjligheter som får mig att vilja stanna kvar och se vart utvecklingen för mig.

Moderskap

2011-09-02T12:26:00.002+02:00

Samtidigt, inte långt härifrån...

2011-08-26T22:19:00.000+02:00

Notera skylten. Döda fiskar och vissnade träd - jag tror inte det finns något nyttigt i den här lasten...

Hjälpa till, sa Pulvret

2011-08-26T22:17:00.000+02:00

Hjälpa till!, sa Pulvret och tog en tugga av smöret.

Fuckin' awesome

2011-08-26T21:07:00.000+02:00

Awesome people reading <3

Perspektivskifte

2011-08-22T12:56:00.001+02:00

Ett perspektivskifte gör sig gällande denna eftermiddag. Jag är bekväm med bloggandets egocentrering och självframhävande. Jag kan skriva lagom personliga blogginlägg till foton ifrån vårt hem och vår vardag. Jag kan den estetik som förenar de bloggar jag läser och uppskattar - balansen mellan intellektualism, grafiskt, retro och kitsch. Men när jag börjar flytta om och packa ner efter mötet med mäklaren, inser jag att jag befinner mig i okänt land. Flyttstyling innebär ju precis motsatsen till det jag vanligtvis sysslar med. Istället för att hänga upp pojkens spindelmannen-tavlor för att ge en kontrast till de tigergröna väggarnas intensitet, råder mäklaren oss att plocka ner affischer och dylikt för att minska färgerna. Pryl för pryl åker ner i flyttkartonger för att avidentifiera och svenssonfiera vårt brokiga, tokiga, stökiga och trivsamma lilla bo. Ovant är det. Konstigt. Jag ser mig omkring och hittar inte riktigt mig själv längre. Stående mitt emellan det här och det som väntar. Det är en spännande tid vi lever i just nu.

Höstkläder

2011-08-19T13:19:00.000+02:00

Jag har precis tillbringat en lång stund denna barnlösa dag med att surfa runt på Kiis webshop och drömma mig bort till flottare tider där jag kan spendera några tusenlappar på sånt jag tycker är snyggt utan att fundera på vad man i och med det försakar. Shopping och hus är mina två bästa dagdrömmar :)

Assymetriskt och loose fit är mina ledord denna höst. Åh, jag skulle vilja skrövla ner större delen av min garderob i det brännbara avfallet och slänga fram betalkortet och bara le vackert. Om jag bara fick köpa den och den och den och den och så ett par nya Doctor Martens och några jeans och några koftor och lite sånt och sånt och den och den och några såna. Då skulle jag vara en såååå mycket lyckligare människa, visst?

Ugglor i mossen

2011-08-14T22:53:00.001+02:00

Jag tycker det är så mysigt att resten av världen för närvarande delar min fascination för ugglor. De dyker upp överallt nu för tiden, och jag blir så varm och glad inombords.

Vita dagdrömmar

2011-08-11T21:52:00.001+02:00

Yes please. Detta vill jag jättejättejättejättejättejättejättejättegärna ha en vägg i. Snääääälla?? Tapeten är Daydream av Julia Rothman, Hygge & West. Kostar bara en förmögenhet per rulle, minst.

Björnkram

2011-08-11T21:39:00.000+02:00

Finaste krambilden jag har sett. Den vill bo hos oss, visst?

Maslow och jag

2011-08-10T20:36:00.000+02:00

Vilken tur att jag glömde logga in på mailen på typ en månad så att jag missade att svara på antagningshandlingarna på studera.nu. Så slapp jag tänka på om jag skulle läsa diabeteskursen eller inte, liksom. Antagning: struket, står det nu på alla ansökningshandlingar. Så nu kan jag koncentrera mig på att jobba, måla och försöka räcka till för det där som kallas familj. Fast i verkligheten är det förstås i lite annan ordning, för självförverkligandet kommer alltid längst ner. Maslow hade fel.

Den lilla svarta...

2011-08-09T21:13:00.000+02:00

Man blir ju inte snyggare än man gör sig. Osminkad med mörka ringar under ögonen och lilla My-knut i håret på väg hem från jobbet är man inte särdeles fager. Men med en snygg klänning blir man åtminstone bra mycket snyggare än utan :)

Kameramannens hämnd

2011-08-09T15:15:00.000+02:00

Skägg

2011-08-05T21:28:00.000+02:00

Videon som fick mig att få lust att peta iväg ett blogginlägg för första gången på alldeles för länge. Skägg. Det gillar jag verkligen. Jag är uppväxt bland postproggigt skägg ända in på nittiotalet, vilket tidigt satte sina spår i mitt känsliga sinne. Maken kallar mig skäggfetiscist. Det vackraste skägg jag någonsin sett satt på en baptistpastor i en dokumentär som satanism som jag såg som tonåring (rött, långt och rakat i mönster!) och hade jag inte varit så förbaskat trött efter oändliga dagar och kvällar med aldrig sinande jobb hade jag kunnat inveckla mig i ett längre skäggresonemang än såhär. Nu nöjer jag mig helt sonika om att tipsa om andra skägg såsom bloggaren En man med ett skägg och Skäggbloggen. Eller varför inte bolibompa-favoriterna Räkna med skägg, eller det nyare Mäta med skägg med Jonas Leksell?

Bakugan

2011-07-13T23:04:00.001+02:00

Jag och Isak spelar Bakugan medan Linni sover. Sann mor- och son-tid, om sonen själv får välja.

Koncentration. Välja kort. Spela!

Bakugan roll!

Bakugan stand!

Bakugan roll! Bakgan miss.

Bakugan stand! Äntligen står min Drago! Tyvärr får jag alltid stryk när vi spelar, för Isak är en sån himla turgubbe! :)

Såhär kan det se ut när vi har spelat. Spelplanen är en vanlig tavelram, för inget golv är tillräckligt plant för att kulorna ska rulla på ett bra sätt. Ramen är lite väl liten, men funkar bra när man bara spelar två.

En stund senare hittade jag Isaks vidareutvecklade Bakugan-lek i vardagsrummet. Det är imponerande hur mycket han får ut av Bakugan. Han räknar, resonerar, memorerar, förklarar, motiverar. Och leker! Vi var så skeptiska när han köpte sina första för ett och ett halvt år sedan, men lekarna bara växer och växer, och han med dem. Härligt är det :)

As good as it gets

2011-07-13T22:47:00.000+02:00

Jorå, vi lever. Jobbar och stressar och flämtar efter luft. Då blire lätt såhär tyst. Men nu tänkte jag försöka börja blogga igen. Inser liksom att livet inte blir roligare än såhär ändå, så det är lika bra att hålla tillgodo. Hepp!

Såhär fint bor förresten Josef och Maja. Så fint att jag får en beska i munnen som jag bäst kan identifiera som avundsjuka. Dessutom får de snosa nyfödd bebis nu, vilket får mig att bli ännu mer avundsjuk. Snurf.

Tigergröna rummet - bilder!

2011-05-06T10:18:00.000+02:00

Det tigergröna rummet är i verkligheten ännu finare och kulörintensivare, men med mobilkamera och utan bildredigeringsprogram blir det tyvärr inte bättre än såhär.

We heart Vi Hart!

2011-04-12T20:56:00.000+02:00

Vi har en ny idol här hemma. Det Bäckska hemmet dyrkar Vi Hart på bara knän. Vem sa att matte var tråkigt?!

Linni 13 månader

2011-03-21T21:43:00.000+01:00

Kylslagna februari rusade snabbt förbi och nu står mars och droppar från taken med en glad femåring djupt nere i vattenpölarna. Det börjar osa vår ute. Inte den knoppsprickande, solvarma vår man kan avnjuta i vårt avlånga lands sydligare delar, utan en gnistrande vårvinter med kalla nätter och tinande dagar. Slaskig asfalt och gråa träd, framtinande hundbajsar och förrädiskt hala fläckar. Nej, i stan ska man inte vara dessa dagar - utan nergrävd i en snöhög på ett liggunderlag, blundandes mot solen. Mm.

Min lilla Linnea blev plötsligt min stora Linnea, då min fina Ida födde en alldeles ny liten Linnea häromdagen. En liten smula som gjorde min kaka så stor, så stor. 13 månader har hon hunnit bli, den lilla vilden. Go och glad och alldeles galen. Hon älskar musik och både sjunger och dansar. Talar gör hon mycket lite än så länge, ordförrådet begränsar sig till mamma, pappa, Ija (=Isak), uh! (=upp), dä (=där), tá (=tack), bá (=lampa, tavla), vov-vov (=hund, katt och alla andra djur), bobaba (=bolibompa).

Klättrar däremot, det gör hon. Hon klättrar upp i Isaks säng, upp i soffan, upp på pallar, upp på soffbordet, upp på köksbordet. Hon älskar att klättra upp och sätta sig liksom. Parkerar sin lilla blöjrumpa och bara filurar, njuter av sin placering, att hon kunde! Som tur är klarar hon oftast bra att klättra ner också. Hon lägger sig på mage och ålar sig ner, alldeles exemplariskt. Dock bonkar hon lilla huvudet säkert 10 gånger per dag och har nu spräckt läppen inte mindre än fyra gånger :(

Sover gör hon däremot inte exemplariskt. Inte nattetid åtminstone. Hon utvecklas intenstivt och odlar kindtänder så det står härliga till, tre stycken har ploppat ut på bara en vecka. Snuttesnutt och tuttetutt är det som står på menyn fortfarande, och den här mamman börjar ledsna ganska mycket. Ett amningsavslut står på schemat, men vi har inte bestämt när vi ska orka ta striden... för strid kommer det att bli, den här lilla tjejen älskar verkligen att amma. Dagtid sover hon dock som en liten hemul i sin älskade vagn. Säger man: Vi ska ut och åka vagn!, kommer hon och lägger sig på overallen :)

Sen går hon stadigt nu för tiden, kryper ordentligt i klassisk stil och skuttar på rumpan ytterst sällan. Skor har hon ännu inte riktigt bekantat sig med, men det står ett par lånade gummistövlar och väntar på henne i hallen. Hon fick pröva ett par klassiska "lära gå"-skor förra veckan, men blev stående paralyserad och stirrade på de plötsligt så tunga fötterna. Fniss.

Hon är fortfarande lika glad i folk, och i synnerhet barn. Stående favoriten är och förblir dock brorsan. Det är livet på en pinne att få busa runt på golvet med honom, leka tittut och jaga/gömma-lekar. Klossarna är fortfarande fantastiska och träbilen från Ikea är minst lika rolig som den spelande bussen hon fick av farmor. Bada är otroligt roligt och hon klättrar i och ur badbaljan hur länge som helst, plaskar glatt och jagar bubblor.

Jag visste inte att det var möjligt att älska två ungar såhär mycket. Myskorvar! :)

Linneakläder

2011-03-20T21:08:00.000+01:00

Polarn och pyret frestar med fina vårkläder, såsom dessa leggings. Min galna clownunge skulle vara urgullig i dem! :) Kanske man kunde matcha med den här cardigan? Laredoute brukar inte ha mycket som faller mig i smaken på barnsidan, men den här klänningen kliar det i fingrarna att klicka hem såhär på slutrean... Och nu när byxorna börjar bli korta igen, sneglar jag åt Lindex alltid lika fina barnmode och i synnerhet till exempel de här byxorna och bodys i stil med denna. Men Linni blir inte direkt stillsammare av sig, och jag har börjat ge upp det här med bodys eftersom projektet knäppa knapparna blir mer och mer tröttsamt. Hon är fin i tunikor, de passar henne och tillåter henne att klättra och röja precis så mycket som hon vill, och så slipper man glipan mellan tröjan och byxorna :) Mjuka trikåtunikor ska det vara, typ såna här, såna här eller en sån här. Leggings är ju på modet, så det finns ju i överflöd i butikerna, men strumpbyxor är bättre för oss, eftersom unga damen bara drar av sig strumporna annars.

Alltså, jag vet ju att det bara är kläder, men fy vad jag önskar att vi hade råd att köpa av de dyrare märkena också. Moloklänningen jag länkade till är ju fullkomligen underbar! Jag känner mig så begränsad ibland! Men genom att blanda lite här och där tycker jag ändå att min lilla Linnis blir riktigt fin :) Känner att det börjar vara dags för nya bilder snart, men alla kort blir suddiga nuförtiden ;)

På inspirationsjakt

2011-03-19T21:07:00.000+01:00

Imorgon bär det av åt Ikea till. Vi har tyvärr ingen förmögenhet att spendera, även om jag gärna blir helt shoppaholic när jag är där och vill köpa, fixa, organisera, strukturera, piffa och snitsa tills hemmet är fabulöst fantastiskt! Hundralapparna rullar iväg och jag blundar nästan när jag står i kassan ;)

Bilden ovan kommer från Ikea hacker och handlar om kalasballonger! :) Jag är på inspirationsjakt ikväll! :)

Fyra osorterade

2011-03-01T21:06:00.000+01:00

Ibland vill det inte matcha, men är fint ändå! Man behöver ju faktiskt inte bära kläderna i kombination, eller hur?? Igår kom jag hem och höll på att svämma över av Linnea-kärlek när den färgglada lilla ungen kom lallande mot mig i hallen med sin klargröna tröja med en blå räv på och ett par lilarandiga leggings. Så fin! Jag brast ut i spridda hurrarop över klädkombon och älskade maken bara tittade skeptiskt på mig: "Jag tyckte det såg hollo ut, men tyckte att det fick vara så..." Hoppsan.

Ettårs-Linnea

2011-02-28T21:33:00.000+01:00

Den här månaden när Linnis är prick ett år är en ganska festlig tid. Förutom att hon firat med att vara förkyld och magsjuk och förkyld igen i inte mindre än sammanlagt 5 veckor på raken, så är hon go och glad mest hela tiden. Förutom när hon lägger sig dubbelvikt på golvet och fullkomligen yyyyyylar av besvikelse och frustration. Vi fnissar lite åt spektaklet och tänker att det måste vara jobbigt att vara så liten och vilja så mycket. Tänk att alla känslor kan vara så stora!

Det är en energisk och mycket bestämd ung fröken vi har att göra med här. Busig, skrattig, stundtals riktigt flamsig, men oerhört viljestark och envis som en gammal åsna! Hon pratar inte mer nu än vad hon gjorde för en-två månader sedan, det är fortfarande bara mamma och Ija (Isak) och dä! (där) som kommer frekvent. Någon gång blir det pappa och ta! (tack) också. Men kommunicerar, det gör hon! Genom att peka, frusta, låta äh äh äh, kasta sig fram, skrika, klättra, slänga sig på golvet, sträcka upp händerna, räcka fram lilla pekfingret och ge oss små skatter hon hittat på golvet. Med blickar, kroppsspråk, ljud. Ibland känns det som att vi förstår varandra, men betydligt oftare gissar vi bara.

Ofta sitter vi vid middagsbordet och fattar noll. Eller, vi fattar ju att hon vill ha nåt - inte det hon fått - men vaaaaad? Till slut kan det visa sig att det var ett glas mjölk ur mammas glas, inte ur pipmuggen, och att det inte var potatisen hon ville ha, utan potatisskalet var mycket viktigare att undersöka. Och barnskedar i plast kan vi ju glömma, det ska vara riktiga små bestick! Och det går inte för sig att äta med händerna, nä-ä. Nej, mat kommer på gaffel, så det så! Och allt ska ske i en speciell ordning, annars blir det yl och kaos och kalabalik. När hon ätit det hon vill ha från tallriken, får inte tallriken längre stå kvar på hennes lilla plastbord, då ska den flyttas till matbordet. Och gaffeln också. Då vill hon dricka, och då ska muggen flyttas från köksbordet till hennes plastbord. Och när hon är färdig med drickan ska muggen tillbaka till köksbordet, medan tallriken och gaffeln ska tillbaka till hennes lilla bord. Tjorvunge! Gör man fel blir hon sur, puttar bort grejerna med sina små händer, ylar missnöjt och viftar och försöker få oss att förstå. Till viss del får hon som hon vill, till andra delar får hon tjura. Speciellt taskiga är vi när vi spänner fast henne med bälte i matstolen. Då blir hon som galen ibland, men man har faktiskt inget val, för är hon inte fastspänd ställer hon sig upp och klättrar upp på bordet. Fort går det!

Det bästa som finns är fortfarande att vara i Isaks rum. Hon stoppar inte längre allt i munnen på samma sätt, så nu för tiden går det faktiskt att ha henne där kortare stunder. Men det måste vara under sträng uppsikt, för hon har en enasteående förmåga att plocka sönder saker. Allt är så spännande, allt måste undersökas! Bästa leksaken där inne är trummaskinen. Den slår hon på och sen sitter hon och trycker på knapparna och lyssnar på de olika förprogrammerade trumkompen, och trycker lite extra på oh oh!-knappen. Annars är lego och bionicle och bakugan fortfarande mycket intressant. Allt som är smått och livsfarligt typ. Och pokémon-figurerna är tydligen oerhört fina också, de vill hon gärna hålla i och gå omkring med. Hon har vissa saker hon tycker är extra fina. En reflex är hon till exempel mycket förtjust i, och bandybollarna har ju så roliga hål! Och klossar är roliga. Leksakerna ska ha en speciell känsla och vara av lagom storlek för lilla handen, då blir de poppis. När hon fyllde ett fick hon badleksaker av oss i present, och det var verkligen succé.

Bada är lika roligt nu som tidigare, och nu för tiden kommer hon krypande och klättrar i badbaljan själv när det vankas bad :) Dessutom har hon börjat gå mer och mer, och väljer nu allt oftare att promenera istället för att krypa eller skumpa fram. Det är till och med så att jag börjat fundera på om man kanske måste köpa henne ett par skor?

En annan rolig sak är att hon dansar. Hon älskar musik och står och diggar och klappar händerna när hon hör musik på tv:n :) Och så är hon tydligt präglad av barnprogrammen och reagerar tydligt när det blir Bolibompa. Efter maten lallar hon efter Isak och vill vara med honom i vardagsrummet när han tittar på Bollis. Det tycker jag är himla gulligt :)

Jag börjar vara lite sugen på ett amningsavslut snart. Börjar känna mig färdig, och känner att det skulle vara skönt att få ha fina bh-ar igen och söva om genom att bara ligga nära istället för att amma. För tänk vad fint det skulle vara att få lite mer frihet nattetid? Kanske sova borta en natt eller så? Jobba något extrapass kanske? Men Linnis är långt ifrån färdig, så det är bara att gilla läget ett tag till. Hon är mitt i en intensiv utveckligsfas just nu, så det känns inte riktigt som läge att göra ett abrupt avslut på något hon tycker så mycket om.

Dot com

2011-02-27T22:00:00.000+01:00

En rund anslagstavla känns ju mycket roligare än något annat, eller hur? Och ovanför Isaks skrivbord vore det alldeles grejt!

Livet med en femåring

2011-02-23T22:09:00.000+01:00

Min älskade son fullkomligt vibrerar av vetgirighet, experimentlusta och grubblerier just nu. Kvällsläsningen bestod av en faktabok om rymden idag. Rymden är spännande och fascinerande, de existentiella och religiösa funderingarna många och invecklade. Frågor om livets beskaffenhet och universums ursprung och uppkomst är inte ovanliga i det Bäckska hemmet för tillfället. Vi diskuterar gud och Jesus, naturkrafter, människans påverkan på vår planet, vår miljös påverkan på oss --- varenda sten vill han vända på, varenda fråga kräver sina svar. Vid tandborstningen ikväll funderade han över Big bang och utbrast: "Om det inte finns någonting, hur kan det då bli en stor smäll? Hur kan någonting explodera ur ingenting?"

Han blir lycklig när man tar sig tid att förklara, ta reda på, visa. Han tränar på sociala koder och konfliktlösning, medlar, förklarar, funderar. "Varför gjorde han så? Varför sade han så?" Timtal kan han sitta och knepa och bygga med sitt lego - och andra dagar ligger han lika många timmar nedanför våra fötter och suckar åhhhhhhhh åt alla förslag.

Han är självständig, driftig, kompetent - och samtidigt kramig, varm, mjuk. Han är fem och ett halvt år, kroppen skjuter iväg i höjden, skor blir för små och han skrattar när han tar på sig kläderna som var i rätt storlek bara för några dagar sedan. "Men mamma, de här byxorna är ju alldeles för små!"

Ibland vill jag dra i bromsen. Fånga tiden! Han är så fin just nu. Jag vill få behålla min femåring ytterligare ett tag. Jag vet att jag inte har så lång tid kvar med en liten kuring i soffan, ett varmt huvud som knosar in sig i armhålan och vill ha mammakärlek och högläsning. Snart kommer han ligga där med långbenen över ryggstödet och läsa fantasyböcker och spela tv-spel och cykla till kompisar.

Samtidigt är jag så nyfiken på den person han är på väg att utvecklas till. Min fina lilla kille.

Vik hädan

2011-02-22T20:33:00.000+01:00

Nä baske mig, nu ruttnar jag på min fula herpesblåsa på läppen. Vik hädan, du av jobbstress och förkylning uppkomne sate!

Tigergröna rummet

2011-02-20T20:53:00.001+01:00

Daily prayer

2011-02-19T22:06:00.000+01:00

I Hannas föräldrars kök hänger ett visdomsord fler än jag borde ta till sig... ;)

Isak målar...

2011-02-19T21:34:00.003+01:00

Det händer saker i pojkrummet också!

Hårfager

2011-02-19T21:24:00.000+01:00

Fanken också - man kanske skulle klippa sig ändå?

Men å andra sidan... Långt hår är ju också fint!

Mood board

2011-02-19T21:06:00.000+01:00

Det börjar äntligen gå framåt på barnrumsfronten i det Bäckska hemmet. Min käre make kläckte den logistiskt sett briljanta idén att Isak får byta rum. Vi har ju i nuläget ett rum som står i princip tomt, och det lättaste är ju att måla det rummet i önskad kulör, och att Isak sedan får flytta dit. På så vis frigör vi det som nu är hans rum, kan måla det i önskad kulör, och så kan Linni flytta dit. Isaks rum känns i nuläget som rummet som gud glömde, så det blir verkligen fint att få göra i ordning det. Dock känns det som en större utmaning om vad det känns som att fixa Linnis rum. Anledningen är förstås att han har helt egna idéer om hur han vill ha det i sitt rum, och att man därför har helt andra saker att ta hänsyn till. När det kommer till Linnis rum behöver jag i princip bara övertyga maken om att min idé är jättebra och att det blir jättefint att göra som jag har tänkt ;) Femåringar är däremot mycket mer svårflörtade.

Ena väggen kommer att målas i en röd kulör. Vi har inte hittat någon färgkod eller så ännu, men den ska vara skönt röd på nåt vis. Det känns inte som något större problem direkt.

Ovan syns alltså en bild som föreställer hur jag - typ - vill ha det.

Hyllan ovanför sängen föreställer en vanlig Lackhylla. På den tänker jag mig en burk från Lagerhaus och några böcker mellan fina bokstöd från Mio. Ovanför hänger doppresenten från min moster.

Bredvid står Isaks gamla barnbord, målat vitt. Till det ser jag framför mig röda barnstolar från Ikea. Ovanför det hänger den stora, fina tygtavlan. I hörnet står en gammal vit fåtölj, i vilken jag gärna skulle se en cirkuskudde. En petskyddad lampa kan kasta ljus över bilderböckerna :)

Motstående vägg känns inte lika färgglad, men jag tror ärligt talat att det blir lite mycket med två röda väggar... En bruten vit blir nog en bättre kulör på resten av rummet, även om Isak inte håller med.

Förvaringen föreställer en Trofast-hylla med plats för alla tänkbara små pryttlar och leksaker ett barn samlar på sig... Ovanför den hänger en döfin vimpelslinga från Lagerhaus. Brio-spisen talar väl för sig själv, den är arvegods från brorsan. Ramarna föreställer Ikeas Nyttja, och ska fyllas med fina bilder. Hello Kitty-tavlan är bara en symbol - riktigt så fantasilös är jag inte! ;)

Men de här ligger till exempel i en låda och bara väntar!

Prick ett år

2011-02-11T22:48:00.000+01:00

Det är ju inte klokt vad tiden går!

Sommarminne

2011-02-10T19:51:00.001+01:00

När det är såhär isande kallt ute är det svårt att tänka sig att det en gång var sommar, Linnis var en småskit och vi satt på Bränna och åt sommarens godaste hamburgare. Men nu när solen börjar titta upp över hustaken inser jag att det än en gång blir vår. Snart blir det ljust, varmt, ljuvligt. Åh vad jag längtar!

Regnbågsfint

2011-02-10T19:38:00.001+01:00

Åh så sött. Jag blir alldeles tokig när jag tittar på barnkläder. Vill köpa allt allt allt ibland. Tur man inte kan det ;)

Tröjan kommer förövrigt från Lindex, som fullkomligen kryllar av söta barnkläder just nu. Fick H&M:s vårkatalog också häromdagen, och åhhhh. Massa massa fint!

Sjuklingar

2011-02-10T13:55:00.000+01:00

Linneas elfte levnadsmånad har burit sjukdomens och olyckornas tecken. Hon började med att spräcka strängen under överläppen när hon tappade balansen vid vardagsrumsbordet och slog munnen i bordsskivan. Lagom till det var läkt, rammade hon istället munnen rakt ner i toalettgolvet när hon vurpade ur den tomma badbaljan och spräckte hela överläppen på insidan. Hela läppen fläktes upp och ur det glipande såret tittade vitt kött fram och fick den söta vildungen att påminna om något från Hanteringen av odöda... Och även om såret slöt sig ganska snabbt, stoltserade hon i över en vecka med en fläskläpp av inte denna värld!

Knappt hade såret helat förrän hon skaffade sig magsjuka och tynade bort i en vecka på i princip enbart tuttdiet. Jag själv brast ut i lov och hallelujasång över amningens helande kraft och trygghet. Tack och lov att hon fick i sig någonting! Sen hann hon inte mer än bli frisk från magsjukan så blev hon tokförkyld. Numera står det 11 under näsan på henne och hon hostar fasligt om nätterna. Än en gång: tack för amningen! Slemlösande, lugnande, tryggt, gott. Super! Enda nackdelen är mina överfulla bröst som har svårt att ställa in sig på skiftgång ;)

Isak både snörvlar och hostar och ser allmänt emlig ut och har varit hemma från dagis hela veckan. Så jo, det är sjukstuga för hela slanten i det Bäckska hemmet. Tur att barn är så gosiga när de är lite småfebriga och snörvliga :)

Benton bär

2011-01-17T20:52:00.000+01:00

Jag tycker ännu lite mer om Cityakuten när kirurgen Peter Benton dyker upp till ett trauma under ett strömavbrott med sin döva, mörkrädda son i en bär-ryggsäck. Åh. Det är verkligen något visst med män som bär <3

Linni 11 månader

2011-01-15T12:16:00.001+01:00

På tiomånaderskontrollen reagerade läkaren på Linnis skelning och gav oss en remiss till ögonmottagningen på Sunderby sjukhus. Nu tycks skelningen ha blivit betydligt bättre, så förmodligen lämnas det hela helt utan åtgärd. Men det känns ändå ganska bra att få det kollat. Hellre en gång för mycket liksom.

Hon växer och utvecklas i en otrolig takt, den här lilla bruden. Tio månader blev snabbt elva månader - det är inte klokt hur snabbt tiden går! Hoppstilen med ett knä i marken och en fot i marken har förfinats och hon kan göra långa tigerskutt ibland. Hon har slutat göra kullerbyttor och stå i yogaställningen hunden, och har övergått till att ställa sig upp, och står numera fritt på golvet. Hon går längs möbler sedan 10 månaders ålder och tycker om att gå med gåvagnen eller gå med stöd av någons händer. Nyligen har hon börjat ta små steg då och då. Hittils överstiger det inte fyra-fem steg, dock, innan hon sätter sig på rumpan och skuttar vidare. Hon ser så sugen ut på att börja promenera, men än så länge är hon inte tillräckligt säker. Dessutom har hon börjat klättra och kan numera bättre forcera små hinder genom att klättra över. Hon är inte så duktig på att klättra i trappor ännu, eftersom vi inte har någon trappa som hon kan träna i. Och så gillar hon att åka rutschkana på öppna förskolan! :)

När hon var tio månader tjöt hon "Nooo nooo nooo" när det var något hon verkligen ville ha, typ bullar eller välling eller tutte, och sträckte sig ivrigt mot det hon ville ha. Det var oerhört gulligt, men figurerade bara under en kort period. Tidigare sade hon "tack" då och då, men det har hon också slutat med. Saker hon säger nu är:

Mamma

Ija (Isak)

Pappa

samt universaluttrycket: "Ba!"

Ba kan vara allt ifrån lampa till tavla till ge mig en bit mat.

Hon är envis och rolig och vet precis vad hon vill ha. Hon pekar och babblar obegripligt och vill att man ska benämna alla saker hon ser. Stora favoriter är plockmat av alla de slag och i synnerhet leverpastej, ost och pasta. Hon gillar frukt också, särskilt äpple och banan. Hon reagerar inte så mycket på bilder i böcker, men när hon får syn på en bild av ett äpple eller en banan så slickar hon på bilden.

Hon gillar barn och folk och vill gärna vara på öppna förskolan. Hon kramas gärna, slår armarna runt halsen på Isak och älskar honom hejdlöst. På morgonen är det hans röst som får henne ur sömnen, morgontrött som hon är. Hon sätter sig upp i sängen och säger "Ija!" och vill ner och leka. Tack vare att vi klippt håret av honom slipper han numera hennes hårdhänta kärlek i kalufsen åtminstone, men han får fortfarande tjuvnyp då och då. Än så länge är han hel, dock, och hon pussas snarare än bits nu. Stora, blöta hångelpussar eller amningspussar med öppen mun och mycket tunga. Lite mysigt, men framförallt väldigt blött. Haha.

Isande kallt

2011-01-15T11:59:00.002+01:00

Det är isande kallt ute idag. Termometern har frusit fast kring 30 minus och vi vägrar sticka näsan utanför dörren. Istället roar jag mig med att sortera in foton tagna under december och januari, krama familjen och spela Lego Batman som Isaken fått i present av sin käre far :)

Den underbara Linneabilden ovan är tagen en kylslagen decemberdag när vi var ute på sovpromenad efter att ha lämnat Isaken på dagis. Helt underbar.

I brist på annat - barnkläder!

2011-01-14T20:59:00.000+01:00

En söt och en tuff ...

H&M respektive Lindex online

Några färgglada godisbitar ...

All Lindex ...

En alldeles underbar klänning med tillhörande leggings ...

Lindex förstås ...

En riktigt, riktigt fin biltröja (med inspiration från en viss tapet, tycks det som ;) ) ...

Ja, från Lindex även denna ...

Och slutligen några färgglada strumpor.

(från H&M)

Det hade varit en fin 86-uppgång på Linnis garderob, det. Jag fyndade faktiskt en tröja med en räv-applikation till henne samt en randig tröja med stjärn-applikation till Isak nu på rean. Och fick ett par röda, ribbade strumpbyxor av mamma från Åhléns utförsäljning :) Har faktiskt helt struntat i att gå på mellandagsrean eftersom jag tydligen inte var bästis med Försäkringskassan den här månaden.

Klädutmaningen 2.0 blev ju ett fiasko här i bloggen, eftersom jag typ gick under jorden i december och bara pluggade och kollade på Cityakuten när jag inte var med familjen. Får se om januari blir mer upplyftande ur bloggsynpunkt...

Nåja. Ungen växer så det knakar, men har än så länge bara kvalat upp i storlek 80.

Kan dock inte upphöra att fascineras över att centilongstorlekarna passar så dåligt med barnets längd. Jag menar, enligt måttbandet borde hon bara ha storlek 74 än så länge, men se det funkar då inte. Barnets längd ska väl motsvara storleken på kläderna? Är det inte hela tanken med systemet?? *kliar sig i huvudet*

Syskonkärlek

2011-01-06T16:39:00.001+01:00

"Jag vill ge Linnea en bolibompamedalj för att hon tycker om mig!"

- Isak, 5½ år

*spridda asgarv i rummet*

Orange

2010-12-30T22:48:00.000+01:00

På förhandsvisningen av Fixa rummet målar de orange. Najs. Tyvärr förstår jag knappt vad den stackars skånska pojken med talfel säger, men han verkar väldigt påhittig och rolig åtminstone. Lite lik min egen galna unge.

Juletid

2010-12-23T22:07:00.000+01:00

December har blåst förbi i ett hisnande tempo och plötsligt är det dan före dopparedan och jag sitter djupt nedsjunken i soffhörnet och har precis sett färdigt på ett avsnitt av Cityakuten. Jag har inte tillräckligt med ledig tid för att hitta den inspiration jag behöver för att uppdatera bloggen frekvent just nu. Kämpar på för att få vardagen att gå ihop med barn och samtidiga studier, vilket visade sig vara lite mer ansträngande än vad jag hade tänkt mig. Jag vet inte vad jag hade föreställt mig egentligen - jag borde väl ändå ha kunnat räkna ut att en nästan ettåring sover rätt lite och är rätt vild när hon är vaken? Hursomhelst är jag glad att jag läser kursen, den känns som en livräddare i det annars ganska enahanda livet som föräldraledig.

Trött är jag nu, trött efter en mycket intensiv dag. Jag har bollat tvättstuga samtidigt som jag sysselsatt två ungar, kokat revbensspjäll, handlat med alla andra galningar på Coop, bakat lussebullar, griljerat skinka och gjort julgodis. Tyvärr är knäcken i princip slut igen, så jag får nog koka en ny sats imorgon bitti ;) Julklapparna ligger under granen och allra mest nöjd är jag faktiskt med Linnis docka. Jag hade tänkt att hon skulle få docksängen också, men tiden räckte inte till för att iordningställa den, så hon får nöja sig med sin fina docka och så får hon sängen vid ett senare tillfälle - kanske till födelsedagspresent?

Bilder kommer imorgon :)

Klädutmaningen

2010-12-03T22:13:00.000+01:00

Klädutmaningen pågår i det tysta och utan badrum känner jag mig fulare än nånsin.

Wake cup

2010-12-03T22:09:00.002+01:00

Dagens pepp är sällskap

2010-12-03T21:59:00.000+01:00

Det är konstigt hur en sån orimligt stor del av min hjärna kan arbeta på temat färg och form, samtidigt som den processar formuleringar på temat kompressionsbehandling, hissar bebis och pratar med storebror. Bloggens bristande uppdateringar härrör av total tidsbrist och den katastrofala bristen på sömn och energi. Om det visttnade dagens näsblodsattack på öppna förskolan. Det tycks numera vara farligt att snyta sig. Tredje natten med totalsabbad sömn var visst dödsstöten.

Igår var en sån sjukt trevlig dag alltså. På förmiddagen gick jag och Isak och köpte nya tomtekläder till honom, och svängde därefter in på en snabbvisit på öppna förskolan för en kopp kaffe och lite lek. Sedan marscherade vi hem och stekte blodpudding innan Isaks bästis Anton och min finaste Ida kom och underhöll oss i några timmar. Middagen lagades tillsammans med Maria och My och det kändes så rätt att äta tillsammans allihop. Hela mitt inre var idel leende när jag lyfte ut Isaks tripptrappstol så att My skulle få sitta på den :) Och när samtalet vecklade in sig i en dystopisk analys av Irlands ekonomiska situation, kändes det så himla fint liksom. Att utan sällskapet hade jag och Robert aldrig suttit kvar vid matbordet de där extra minutrarna, och då hade vi aldrig haft det där samtalet, och då hade min allmänbildning varit lite, lite mindre.

Dagens pepp är alltså sällskap. Vi behöver mer av den varan.

Linni 9 månader

2010-12-01T22:14:00.000+01:00

Mitt duniga yrväder till busbebis är vid nio månader ett fullfjädrat charmtroll som skrattandes visar upp sitt garnityr om åtta sylvassa små bissingar när hon med ett finurligt litet tjut smiter iväg när hon ska klä på sig eller få blöjan bytt. Hon rejsar runt i sin skuttande krypstil och reser sig mot allt som bara går att resa sig mot. En specialare är annars att snurra runt runt runt, ett trick som funkar både i små och stora cirklar. Längdmässigt har hon börjat dra iväg och använder numera i princip enbart storlek 80. Brorsan är den stående favoriten och det är oerhört roligt att busa och hissas i luften eller tumla runt i stora sängen. Hon gillar besök och folk och sover fortfarande två gånger om dagen. Nattetid sover hon fortfarande tätt intill mig och ammar ofta, ofta. Dagtid äter hon små portioner med god aptit, smakar på allt som bjuds och föredrar att hålla muggen själv när hon dricker. Hon är glad och lättsam, men väldigt bestämd och envis, och känns som en energisk och aktiv bebis. Hon har ingen direkt favoritleksak (utom de förbjudna såsom bakugan och lego i Isaks rum!), men gillar att riva klosstorn och smaka på små skräpiga saker som ligger på golvet under matbordet. Hon är rolig, vår galna lilla bebis, och idag sade hon sitt andra ord: tack! Annars piper hon mest bara ett olyckligt mamma när hon känner sig övergiven ;)

Galna apor

2010-11-26T21:34:00.000+01:00

Såhär fint - precis såhär fint vill jag att mina barn ska få bo.

Jag har, lite senare än resten av världen, upptäckt Lilla a - Design och kreativa barn, och sitter nu och dammsuger bloggarkivet i jakt på inspiration och skaparglädje då jag gått alldeles vilse i föräldraskapets vedermödor. Jag fasade tidigare för att jag skulle bli en dålig pojkmamma, och nu verkar jag få skörda bittra frukter. Jag trodde bara inte att den här koolheten skulle komma vid fem års ålder, utan kanske börja komma krypande vid åttaårsåldern. Jag hade fel. Min söta lilla pojke tycker att jag är hopplöst efter som inte själv begriper att man inte kan ha turkosa kallingar med galna apor på, för det är inte tillräckligt koolt! Jag blir så trött. Apa är det djur som liknar honom mest - hela han är ju en liten apande klättergubbe. Och jag fattar faktiskt inte vad som är töntigt eller barnsligt med apor.

Det värsta är att han inte vill undvika töntiga apkalsonger för att han själv tycker att de är töntiga eller barnsliga - utan för att han tror att kompisarna kan tycka det, och att han är rädd att de inte ska vilja vara med honom om han har barnsliga eller o-koola saker på sig.

Mitt inre gråter.

Efterlysning

2010-11-25T18:53:00.001+01:00

Finns de här byxorna kvar i storlek 80 eller 86 kvar på ditt Lindex? Kan du tänka dig att köpa dem åt mig och skicka dem - mot frakt förstås! De är slut i Boden och på Lindex hemsida, och jag vill sååååå gärna köpa dem till Linnea som växer så det knakar just nu!

HAR FÅTT TAG PÅ DESSA SNYGGISAR VIA VÄRLDENS BÄSTA SJALBARN!

Vänskap

2010-11-24T12:31:00.001+01:00

"Att leka med Anton,

det är bättre än kalas!"

- Isak, 5 år

Fint med hemgjort dockhus

2010-11-23T22:43:00.000+01:00

Om Linni vill ha ett dockhus när hon blir äldre ska hon få ett lika fint som det här. Med hemmagjorda invånare i form av trikådockor i bästa Neuschütz-stil med ståltrådsskelett. Jag önskar så att Isak ville ha ett, men där är det bara bionicle och bakugan som gäller för tillfället. Men han har börjat intressera sig lite för rollekar nu, så än har jag inte gett upp!

Kära, missunnade blogg

2010-11-23T22:25:00.002+01:00

Jag pluggar, bollar barn och kollar på Cityakuten. Något annat orkar jag för närvarande inte med. Pilutta mig.

Köpdjävulen vann en smula

2010-11-19T20:28:00.000+01:00

Det där med att inte shoppa har satt sig som en nagel i ögat på mig. Bara för att jag inte ska, vill jag ännu mer. Inte dyrt, bara något. Idag lät jag köpdjävulen vinna en smula och köpte tre plagg barnkläder på Kupan med motiveringen att det inte var till mig själv. Linni fick en röd- och orangerandig body, ett par röda byxor och en somrig t-shirt med jättefint tryck. Inte sådär kalaspris kanske, men prisvärt och fint och jag känner mig nöjd. Och överskottet går ju onekligen till något fint.

Dagens fniss

2010-11-13T20:53:00.000+01:00

Vardagshumor när den är som bäst <3

Grymme snyggt

2010-11-10T11:42:00.000+01:00

Jatack. Stig Lindbergs Salix från Gustavsbergs porslin, nu enligt uppgift i nyproduktion. Grymme snyggt om jag får säga det själv!

Plugga med barn

2010-11-09T10:16:00.000+01:00

Det här med att plugga samtidigt som man har en bebis var väl kanske inte det mest genomtänkta jag har gjort i mina dar. Jag glömde den där lilla detaljen att jag blir som besatt när jag börjar läsa om något som intresserar mig och har svårt att koncentrera mig på två saker samtidigt. Samt att det tar åtminstone en timme för mig att verkligen komma in i det jag gör, och att jag efter den timmen gärna vill sitta åtminstone fyra-fem timmar innan jag gör något annat. Det kanske inte är någon stor överraskning att det inte går att göra så när man har en bebis? Jag önskar att jag kunde nöja mig. Att i det här läget se det som att jag ska göra fem uppgifter för att få ett betyg och en formell kompetens, och därefter läsa pragmatiskt för att klara dessa uppgifter och således få mitt betyg. Men jag funkar inte så. Jag vill ju lära mig. På riktigt. Anledningen att jag läser den här kursen över huvud taget är ju att jag känner mig så obekväm i min upplevda okunskap kring omläggning, behandling och handläggning av svårläkta sår - uppgifter jag faktiskt gör dagligdags i mitt yrkesliv. Jag vill inte behöva förlita mig på vad en kollega förmedlar till mig, jag vill kunna veta att det jag gör faktiskt vilar på evidensbaserad grund, bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. För om man ska vara sådär tvärärlig är det ju faktiskt det min legitimation borgar för att jag gör. Jag får aldrig anta - jag måste veta.

Klädutmaningen 2.0, rapport från fredagen

2010-11-08T09:59:00.000+01:00

Madde ringde och räddade vår fredagkväll med en galet mastig choklad/banan-kaka som enligt uppgift skulle smaka som Ben&Jerrys chocolate monkey. Nu har jag aldrig smakat den glassen, men kakan var god och väääääldigt mäktig. Middagen som avnjöts före var lika god, och vinet likaså. Isak mumsade och tittade på Lucky Luk tills ögonen var fyrkantiga och däckade i bilen på vägen hem. Kvällen avslutades i stabilt sidoläge i soffan framför Smoke, moffandes lite godis.

Jag klädutmanade mig själv med en riktig garderobsvärmare! Bra jobbat, Julia :) Den ljungrosa koftan använder jag nästan aldrig, eftersom det inte känns som att färgen klär mig något vidare. Den är förövrigt arvegods efter Ida, som så mycket annat i min garderob. Den svarta tröjan jag har under är en amningstopp från H&M. Vad jag hade för byxor har jag faktiskt glömt, men jag misstänker att det är de nya favoriterna pösbrallorna. Och som ni ser på bilden har håret blivit såpass långt att det faktiskt går att sätta upp nu för tiden! :)

Second hand-fynd, del 2

2010-11-08T09:45:00.000+01:00

Nummer två på second hand-fyndlinjen är en retrodoftande gul tröja med gröna katter till Linnis. Röda korsets Kupan för 25 kronor. En nyproducerad tröja från KappAhl i jättefint skick :)

All asleep

2010-11-08T09:37:00.000+01:00

Bedövande trötthet efter ytterligare en sönderhackad natt. Jag önskar att jag fick ligga och tryna i en stor kärlekshög precis som Totoro och gänget på bilden ovan. Robert iakttog i halvmörkret hur Linnea, fortfarande sovandes, buffade lite mot mitt bröst inatt, och hur jag, fortfarande sovandes, drog upp tröjan och makade till mig så att hon kunde snutta. Jag kan fortfarande inte klaga på min och hennes nattamning, den fungerar verkligen ypperligt, även om den är lite väl frekvent i både allmänhetens och mina egna ögon. Men den funkar, och därför fortsätter vi. Snuttelutt, alla nöjda och glada. Hade dygnet 3-4 fler timmar som jag kunde ligga och sova på, skulle jag dock inte klaga. Det känns som att jag tappar sömn varje natt i nuläget, och jag börjar faktiskt känna mig lite sliten. Jag märker det på mina konstiga drömmar, på att jag börjat tappa ord när jag pratar, att jag tappar tråden när jag berättar något, att jag inte orkar lyssna färdigt när någon berättar, att jag inte riktigt orkar vara glad och att jag blivit avsevärt klumpigare och till exempel börjat slå sönder saker när jag diskar. Det börjar kännas väldigt lockande med obruten sömn. Jatack.

Konturer

2010-11-07T21:40:00.002+01:00

Lördagsgrått

2010-11-07T21:32:00.000+01:00

Ibland är allt så sorgesamt grått att jag får lust att göra fåglarna sällskap och flyga långt, långt bort. Jag till och med drömde i natt att jag satt och diskuterade mina höst- och vinterdepressioner med någon. I drömmen sade jag: "Jag förstår inte hur jag ska orka en höst till". Men i verkligheten äter jag antidepressiva som håller SAD:en i schack, tänder många värmeljus, nosar djupt ner i mina barns ljuvliga nackgömmor och räknar ner till våren. Det är väl bara fem månader kvar nu?

Hur jag kunde få för mig att sätta bo i den här delen av landet övergår mitt eget förstånd...

Second hand-fynd

2010-11-07T21:24:00.000+01:00

Jag har fått önskemål om att lägga ut bilder på mina second hand-fynd som jag emellanåt lyckas göra. So be it. Först ut är en färgglad poncho jag hittade på Pingstkyrkans Returidé här i Boden. En guldtia har jag för mig att jag betalade för den retromumsiga, men nyproducerade hippiegrejen. Den är tänkt till Linni när hon blir några storlekar större. Den är märkt 110/116, men en poncho kan väl knappast inskränka sig till storlekar på det viset. Jag har provat den på henne redan nu, men jag fick leta fram henne där inifrån och förklara att man inte kan tälta i kläder bara sådär ;)

Klädutmaningen fortgår

2010-11-07T11:05:00.001+01:00

Klädutmaningen fortgår i det tysta medan jag tillbringar varje ledig stund med att studera aktiv sårbehandling vid långsamläkande sår hos äldre personer. Idag kurar jag till exempel i pösbrallorna och en svart tischa med tryck, gömd under en svart fleecetröja. Jag sitter ihopkrupen vid köksbordet och pluggar - det är en oerhört intressant kurs med superbra kursupplägg och mycket engagerande och entusiasmerande lärare. Och jag tror baske mig att jag har kommit fram till vad jag vill bli när jag blir stor. Distriktssköterskeyrket har alltid lockat mig - det självständiga preventiva arbetet, möjligheten att arbeta mer specifikt med hälsopromotion, rådgivning och individuell uppföljning, den stora bredden av patienter - allt från barnhälsovård till hemsjukvård och palliation. Men efter min vedervärdiga primärvårdspraktik gav jag nästan upp hoppet, tänkte att även om jag skulle passa för och tycka om arbetet, skulle jag förmodligen bli galen på mina kollegor och vantrivas i den relativt andefattiga miljön. Men ju mer jag tänker på saken, desto sugnare blir jag. Och det känns jättebra i hjärtat. Men först vill jag jobba precis där jag är, eftersom jag vill ha erfarenhet att falla tillbaka på när jag står där ute i obygden med en envis gubbe med ett svårläkt bensår som vägrar komma in till vårdcentralen för omläggning trots att han inte har rinnande vatten i huset. Typ.

Linnis rum - tankesmedjan smider planer!

2010-11-03T22:37:00.000+01:00

Väggen som tidigare kändes given som rosa, lutar numera snarare mot orange. Molnsilhuetten finns kvar i tankarna som ett genomgående tema - den här ungen får mig helt enkelt upp i det blå! En mjukt orange vägg med vita moln, och så vita väggar i resten av rummet. Det är planen.

Ljuvliga Hensvik spjälsäng kommer att kunna hänga med länge, eftersom sängen funkar även utan ena långsidan. Med en extra madrass i, blir det en alldeles lagom säng för Linni att kliva i och ur alldeles själv, helt utan fallrisk.

Nu när hon hunnit växa till sig lite står det klart att Linni inte är någon prinsess-tjej. Bokstäverna till rumsdörren blir således i en färggladare variant!

Det skitsnygga Ikea-tyget har jag spänt upp på en (hemsnickrad) träram och på så vis skapat en maffig tygtavla som ska hänga på ena långväggen. Inte fondväggen dock, utan den andra.

Dessa sköna krabater har jag blivit kär i, och de ska få bo på en tavelhylla på molnväggen har jag bestämt. Isak fick störtsköna ryska gummor när han var liten, men han fick leka med sina redan som ettåring, så de gick tyvärr sönder rätt fort.

En lurvig, röd matta ska få värma tassarna. Det behövs, vi har otroligt golvkallt! Och så är golvet i Linneas blivande rum i fullkomligt uselt skick!! Bäst att dölja så mycket som går ;)

Trofast förvaringsserie hänger kvar. I love it. Lådorna finns ju numera i flera olika färger, så det ska nog gå att knåpa ihop något fint.

I en vit Malm-byrå skulle alla små kläder få plats.

Ett litet barnbord har vi som sagt redan, som ska målas och piffas lite med en vaxduk, men två stolar behövs. Ikea har fina varianter, den här gillar jag till exempel :)

Till gardiner blir det en slät kappa i ett rött tyg med vita prickar :)

Det var nog inte allt, men det får duga så länge!

Hensvik är tillbaka!

2010-11-02T22:31:00.000+01:00

Titta vad jag hittade när jag gjorde min alltför frekventa Ikea-surf! Hensvik är tillbaka!

Tidigare inlägg i Hensvik-följetongen finns att läsa till exempel här och här och här.

Tisdag

2010-11-02T20:42:00.000+01:00

Dagislämning, bebissövning, dammsugning, dammtorkning, bebisomsövning, bankärende, socialisering, linssoppelunch med mamma, dagishämtning, bilfärd, väcka bebis, socialisering deluxe, bilfärd, väcka bebis, universitetsbesök med två barn, biblioteksinventering, upphämtning av make, baksätesbilfärd, väcka bebis, tvättstuga, spagetti och köttfärssås-mumsande, tvättstuga, diskning, tvättstuga, barnsövning, bebissövning, tvättstuga. Nu trötthet och plugg. Gäsp.

Nu jävlar!

2010-11-01T15:31:00.002+01:00

Klädutmaning 2.0, dag 8

2010-11-01T10:37:00.001+01:00

Tröttheten klistrar sig fast i gommen och får hela världen att kännas fadd och vämjelig. Klädutmaningen bjuder inte på några storheter idag, utan bara ett par nyuppfållade svarta byxor med ledig passform från Vila (ärvda av min andra Ida), vit tischa med tryck som jag impulsshoppat för en hunka på en rea på en av stadens fashionablare ställen (den har numera verkligen sett sina bästa dagar och är så grymt urtvättad att den borde kastas), samt en grå bomullskofta från Lindex, även den på en rea. Den slappa hemmastilen matchas fullt ut med makens tjocksockar och tidernas mörkaste ringar under ögonen. Fett flott alltså.

Något roligt mitt i eländet

2010-11-01T09:44:00.000+01:00

Tur det finns någon som är rolig när det känns såhär eländigt. Jag är så sjukt trött efter ännu en skitnatt så att jag fanimig inte vet vart jag ska ta vägen. Smaken av trötthet i munnen gör mig nästan illamående och jag begriper inte riktigt hur jag ska få ihop det här med studier och femåringar. Bebisen är väl en sak, men det där andra barnet! Får man ge barn sömnmedel alltså? Snart ringer jag bvc för input alltså, men min bvc-sköterska är så mesig att jag vet att hon inte har något bättre att komma med än vad vi själva har. Men vi går på knäna just nu alltså! Mitt kungarike för en hel natts sömn!

Lilla bump in action

2010-10-31T10:50:00.000+01:00

Min lilla bump in action. Syskonkärlek deluxe.

Klädutmaningen 2.0, dag 7

2010-10-31T10:46:00.000+01:00

Idag har jag på mig Ida-kjolen som figurerat tidigare i veckan, vita leggings med söm(!?) som jag köpte till Ronnicas bröllop förrförra året, samt en jättefin blus från Lindex som jag fick i present av mamma i våras. Har fortfarande ambivalenta känslor för kjolen, som är mycket fin men inte i min längd. Leggingsarna ligger mest i byrån och sunkar sig och brukar få jobba extra som långkalsonger ibland. Det är helt enkelt sällan jag har användning för ett par vita leggings - särskilt när de har söm och känns lite halvtrista... Blusen älskar jag, men man ser lite gravid ut i den har jag upptäckt sedan jag såg mig själv taggad på facebook... Oh well. Smink, inget. Hår, knappt kammat. Kaffe, plenty.

Snart kommer Linni vakna i vagnen på uteplatsen och familjen kommer att virvla in småfrusna genom ytterdörren efter en timmes skogsknytte. Då ska de tinas upp i duschen inför kalas och snabbt utfodras med pyttipanna och stekt ägg. Efter kalasligheter vankas det i vanlig ordning brottning för lilltjorv. Jag tror någon kommer somna ovaggad ikväll... om det är föräldrarna eller barnet låter jag dock vara osagt ;)

Love is in the details

2010-10-31T10:39:00.000+01:00

Jag bara älskar detaljerna på den här bilden. Den sneda munnen, den lilla bara foten som sparkat av sig sockan. Åh, kärlek.

Ikea-gult

2010-10-30T19:24:00.001+02:00

Titta så snyggt man kan bo. Så snyggt att man till och med får vara med i Sköna hem! :)

Klädutmaningen 2.0, dag 6

2010-10-30T11:45:00.000+02:00

Skåda resultatet av gårdagens lektion i sömnad: Pösbrallor! Medelst en resår från farmors gamla förråd och en symaskin förvandlades ett par något för stora slappa byxor från Vila som jag fått ärva av en av mina Idor till ett superplagg. Jag känner på mig att det blir en favorit! Till det bidde det en enkel H&M mama-top som jag faktiskt kan använda även efter graviditeten.

Eftersom jag Klädutmaning och lördag till ära tillbringat en bra stund framför badrumsspegeln, känner jag mig riktigt fräsch till och med! Det är fan inte illa pinkat med en bebis som snorar ner ens tröja så fort man hunnit ta på sig den, läckande bröst och en envis förkylning som får den egna näsan att droppa i ett. Det här jordelivet är så flott att jag vet inte vad!

Never mind the bebissnor på tröjan. För tänk vad mycket trötthet man kan dölja med en massa smink! ;)

Klädutmaningen 2.0, dag 5

2010-10-29T23:04:00.000+02:00

Lat hemmadag efter ännu en bebisnatt med gråt, alvedon och timmar av vyssjande. Tacksam sovmorgon dock, stortrollet sov hos mormor, så jag kunde ligga kvar och snusa bredvid Linni medan hon återhämtade sig efter sin jobbiga natt och inte satte sig upp förrän 9.18!!!

Klädutmaningen förde inte med sig några avancerade kombinationer idag. En enkel hemmaklädsel bestående av brun, urringad tischa med liten puff på ärmen och slappa khakigröna brallor, köpta för två år sedan på Kupan. Jag återfann dem i våras när jag plockade fram shortsen från förrådet, dit de an okänd anledning nästlat sig :) Resten av mig har inte heller varit så upplyftande - en välbehövlig dusch har lyst med sin frånvaro då hantverkare har varit och spacklat badrummet. Örhängen lyckades jag dock ta på mig - ett par stora ringar med mycket lull från Kappahl.

Däremot satte jag mig och fållade upp fyra par byxor idag, så jag har effektivt utökat garderoben utan att handla. Yeyy! Kan dock inte hålla mig från att sitta och sukta på H&M:s online-rea såhär i kvällningen...

För ibland känns det onekligen som att det som fattas finns så nära inpå. För så lite pengar liksom. Nästan gratis ju. Som en stjärnbeströdd cardigan och att par heeeeel out of season-dojjor som säkert ändå inte skulle passa. Så vid närmare eftertanke hade jag aldrig köpt skorna trots att de var så billiga. Men cardigan! Åh. Tänk vad fin! Ända tills de där fina pärlorna börjar trilla av i tvätten och jag blir rädd att Linni ska äta upp dem ifall de lossnar här hemma... Men min svarta cardigan har dött allt för många tvättar-döden, och har kastats. Ett stort, mycket svart hål har lämnats efter den. Cardigan och koftor måste väl ändå vara ett av de bästa plaggen i världen i en tråkig vardags-garderob?

Foton är tagna, men jag sitter och ammar och skriver pekfingervals med vänsterhanden, så jag får uppdatera imorgon istället ;)

Jorå...

2010-10-28T21:49:00.000+02:00

Jorå, jag klädutmanade idag också. En Bondelid-klänning inköpt på en MQ-rea lagom till jag tog examen förra året, svarta leggings och en benvit??? lång stickad kofta från Gina Tricot, köpt för flera år sen. Jag har varit flott som bara den hela dagen i min fina outfit, kombierad med både smink och fina, svarta påfågelörhängen från H&M. Både långa koftan och klänningen var riktiga garderobsvärmare, så det var roligt att jag kom mig för att använda dem trots att vi bara skulle göra helt vanliga föräldraledighetsaktiviteter. Trött som en jävla gnu har jag varit hela dagen efter ytterligare en skitnatt där Linni för ovanlighetens skull vaknat och varit jätteledsen och inte kunnat somna om. Att hon vaknar är ingen ovanlighet, vi tillhör ju de där som ligger i hårdträning för att ta hem världsmästartiteln i maratonamning nattetid ;) Ledsen brukar hon dock aldrig vara.

Sen har jag flängt runt med barnen hela dagen på både Minimys och eftermiddagshäng hemma hos nyfunnen Isak-kompis. Roligt men väldigt intensivt. När vi kom hem lagom till en föga inspirerad stekt korv-middag, möttes vi av beskedet att en stor vattenläcka på Prästholmen medfört att vi inte hade något vatten hemma. Som tur var hade mamma och pappa vatten i kranen, så vi åkte dit och fick oss middag istället. Typ världens godaste restmiddag med stekt kött, karl johansvamp-sås, pasta och en riktigt lyxig sallad med fetaost. Allt gott. Mycket gott till och med! Dessvärre bidde det inga utmaningsfoton. Men imorgon kanske det blir bot och bättring?

Kvällen har tillbringats i koma i soffan framför SOS Västkust, ett av få program jag faktiskt ser nu för tiden. Jag har ett desperat behov av Kontakt Med Verkligheten. Och jobbet! Saknar de sidor av min personlighet som jag får utlopp för som sjuksköterska. Saknar mina patienter. Särskilt vissa av de återkommande hudpatienterna som man faktiskt har chans att etablera en mer personlig kontakt med. Ska verkligen bli roligt och spännande att börja läsa kursen om långsamläkande sår på måndag! :)

ABC

2010-10-27T19:19:00.000+02:00

Klädutmaningen 2.0, dag 3

2010-10-27T11:15:00.000+02:00

Idag är jag så trött att ögongloberna gör ont. Jag håller krampaktigt fast i min kaffekopp och brottas med den intensiva känslan av att inte vilja vara med. Såna här dagar börjar nedräkningen till kvällen redan när man kliver upp på morgonen och mantrat: "Det blir en ny dag imorgon" ekar inom mig.

Men för fan. Här kan jag ju inte lägga mig ner och dö! Klädutmaningen håller mig faktiskt uppe än så länge. För efter morgonens rutin 1) Lämna Isak på dagis 2) Söva Linnea i vagnen på väg hem från dagis 3) Diska medan kaffet bryggs färdigt, kom nämligen nummer 4) Rapportera Klädutmaningens framsteg. Så here we go, som de säger i det stora landet i väster.

Idag var verkligen Klädutmaningen en Utmaning. Det blir lätt så när man helst bara vill krypa ner i en håla och självdö. Efter stort huvudbry bidde det till slut en tegelfärgad topp med trefjärdedelsärm och dekorativa knappar. Inköpt på Lindex förra året när jag var nygravid. En sån där topp som är väldigt förlåtande mot både en växande mage och postgraviditetskilon i och med empireskärningen. Urringningen funkar hyfsat än så länge med mina amningsbröst ;) Värre blir det när luften pyser ur dem när jag slutar amma och de faller ihop till sin vanliga b-kupa. Haha. Toppen förtjänar hursomhelst att vara med i klädutmaningen eftersom jag så sällan använder den såhär i amningstider, eftersom man snör åt den via ett band under bysten som knyts bakom ryggen. Till detta har jag svarta manchesterbyxor, inköpta på en Lindex-rea i våras nån gång. Ett sånt där fullkomligt felköp, såsom så många av mina byxinköp är. Så fort de blir varma, tappar de formen och börjar glida ner, och dessutom är de för stora över magen. Jag gillade modellen jättemycket, eftersom de är tillräckligt högt skurna för att inte visa rumpan när man sitter ner. Men vad hjälper det när brallorna ändå glider ner?

Suck, det var inte bara magen som försvann när Linnea kom ut - jag tappade dessutom rumpan, vilket gör byxor till ett projekt i sig. Det är inte längre så enkelt som att köpa ett par brallor i 38/40 och förvänta sig att de ska passa. Nä-ä då, för då hänger de som påsar över arslet. Min fina päronröv, vart har du tagit vägen?

Syskonkärlek

2010-10-26T21:31:00.000+02:00

Mina goa glada ungar ger syskonkärlek ett ansikte. Puss på er!

Gilla

2010-10-26T21:21:00.000+02:00

Titta vilken fin Facebook-wannabe-grej jag fått hjälp att fixa. Orkar man inte kommentera med ett litet hepp eller pepp, kan man helt enkelt klicka i rutan. Done!

Status

2010-10-26T11:33:00.000+02:00

Snordyrt, skitsnyggt. Almedahls vet vad de gör!

Skissade förresten upp en enkel tavla för en stund sedan. Fingertopparna känns lite domnade av gitarrplonkandets D - D7 - A7 - G --- och Linni sover sådär skönt som barn bara kan göra väl påpälsade utomhus. Melissa Horn sjunger för mig på Spotify och jag har precis insett att jag snart är student igen. Hihi.

Klädutmaningen 2.0, dag 2

2010-10-26T09:38:00.000+02:00

Milda makaroner alltså, jag vaknade i morse och insåg att jag var med i en klädutmaning. Tröttheten omfamnade tanken att bara skita i allt och ta på mig mjukisbrallor och en av makens XL-tischor, men när jag väl släpat mig upp skärpte jag till mig. Det bidde inte mindre än nya kjolen jag fick av Ida, svarta leggings och en svart plyschtröja med lite båtringning i halsen, känguruficka på magen samt lätt utställda ärmar. Köpt för nästan ingenting på Pingstkyrkans second hand, men ursprungligen från Indiska. Jag känner mig helt okej alltså. Kjolen är lite lustig längd på mig, men jag kanske mest är ovan?

Ibland när jag tar på mig lite (för mig) udda kläder, kommer jag på mig själv med att fundera på vad Trinny och Suzannah skulle säga. Haha. Men allvarligt alltså, jag skulle gärna ta emot råd vad gäller vilket klädsnitt, vilka färger och vilka material som passar min kropp bäst. Så man slipper känna sig som att man går runt i tehuva och morgonrock.

Men nä, nu ska jag dricka mera kaffe och plinka lite gitarr medan bebisen sover. Det gäller att passa på!