lördag 15 januari 2011

Linni 11 månader

På tiomånaderskontrollen reagerade läkaren på Linnis skelning och gav oss en remiss till ögonmottagningen på Sunderby sjukhus. Nu tycks skelningen ha blivit betydligt bättre, så förmodligen lämnas det hela helt utan åtgärd. Men det känns ändå ganska bra att få det kollat. Hellre en gång för mycket liksom. 

Hon växer och utvecklas i en otrolig takt, den här lilla bruden. Tio månader blev snabbt elva månader - det är inte klokt hur snabbt tiden går! Hoppstilen med ett knä i marken och en fot i marken har förfinats och hon kan göra långa tigerskutt ibland. Hon har slutat göra kullerbyttor och stå i yogaställningen hunden, och har övergått till att ställa sig upp, och står numera fritt på golvet. Hon går längs möbler sedan 10 månaders ålder och tycker om att gå med gåvagnen eller gå med stöd av någons händer. Nyligen har hon börjat ta små steg då och då. Hittils överstiger det inte fyra-fem steg, dock, innan hon sätter sig på rumpan och skuttar vidare. Hon ser så sugen ut på att börja promenera, men än så länge är hon inte tillräckligt säker. Dessutom har hon börjat klättra och kan numera bättre forcera små hinder genom att klättra över. Hon är inte så duktig på att klättra i trappor ännu, eftersom vi inte har någon trappa som hon kan träna i. Och så gillar hon att åka rutschkana på öppna förskolan! :)
När hon var tio månader tjöt hon "Nooo nooo nooo" när det var något hon verkligen ville ha, typ bullar eller välling eller tutte, och sträckte sig ivrigt mot det hon ville ha. Det var oerhört gulligt, men figurerade bara under en kort period. Tidigare sade hon "tack" då och då, men det har hon också slutat med. Saker hon säger nu är:

Mamma
Ija (Isak)
Pappa

samt universaluttrycket: "Ba!" 

Ba kan vara allt ifrån lampa till tavla till ge mig en bit mat. 
Hon är envis och rolig och vet precis vad hon vill ha. Hon pekar och babblar obegripligt och vill att man ska benämna alla saker hon ser. Stora favoriter är plockmat av alla de slag och i synnerhet leverpastej, ost och pasta. Hon gillar frukt också, särskilt äpple och banan. Hon reagerar inte så mycket på bilder i böcker, men när hon får syn på en bild av ett äpple eller en banan så slickar hon på bilden. 

Hon gillar barn och folk och vill gärna vara på öppna förskolan. Hon kramas gärna, slår armarna runt halsen på Isak och älskar honom hejdlöst. På morgonen är det hans röst som får henne ur sömnen, morgontrött som hon är. Hon sätter sig upp i sängen och säger "Ija!" och vill ner och leka. Tack vare att vi klippt håret av honom slipper han numera hennes hårdhänta kärlek i kalufsen åtminstone, men han får fortfarande tjuvnyp då och då. Än så länge är han hel, dock, och hon pussas snarare än bits nu. Stora, blöta hångelpussar eller amningspussar med öppen mun och mycket tunga. Lite mysigt, men framförallt väldigt blött. Haha. 

1 kommentar:

  1. Du har världens vackraste och finaste lilla dotter! Vad duktig hon är, utvecklas snabbt ser jag..! Ska bli kul att träffa er, kanske blir L som lär M att gå och inte tvärtom, ha ha! =) =) KRAM/Z

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...