måndag 28 februari 2011

Ettårs-Linnea

Den här månaden när Linnis är prick ett år är en ganska festlig tid. Förutom att hon firat med att vara förkyld och magsjuk och förkyld igen i inte mindre än sammanlagt 5 veckor på raken, så är hon go och glad mest hela tiden. Förutom när hon lägger sig dubbelvikt på golvet och fullkomligen yyyyyylar av besvikelse och frustration. Vi fnissar lite åt spektaklet och tänker att det måste vara jobbigt att vara så liten och vilja så mycket. Tänk att alla känslor kan vara så stora! 

Det är en energisk och mycket bestämd ung fröken vi har att göra med här. Busig, skrattig, stundtals riktigt flamsig, men oerhört viljestark och envis som en gammal åsna! Hon pratar inte mer nu än vad hon gjorde för en-två månader sedan, det är fortfarande bara mamma och Ija (Isak) och dä! (där) som kommer frekvent. Någon gång blir det pappa och ta! (tack) också. Men kommunicerar, det gör hon! Genom att peka, frusta, låta äh äh äh, kasta sig fram, skrika, klättra, slänga sig på golvet, sträcka upp händerna, räcka fram lilla pekfingret och ge oss små skatter hon hittat på golvet. Med blickar, kroppsspråk, ljud. Ibland känns det som att vi förstår varandra, men betydligt oftare gissar vi bara. 

Ofta sitter vi vid middagsbordet och fattar noll. Eller, vi fattar ju att hon vill ha nåt - inte det hon fått - men vaaaaad? Till slut kan det visa sig att det var ett glas mjölk ur mammas glas, inte ur pipmuggen, och att det inte var potatisen hon ville ha, utan potatisskalet var mycket viktigare att undersöka. Och barnskedar i plast kan vi ju glömma, det ska vara riktiga små bestick! Och det går inte för sig att äta med händerna, nä-ä. Nej, mat kommer på gaffel, så det så! Och allt ska ske i en speciell ordning, annars blir det yl och kaos och kalabalik. När hon ätit det hon vill ha från tallriken, får inte tallriken längre stå kvar på hennes lilla plastbord, då ska den flyttas till matbordet. Och gaffeln också. Då vill hon dricka, och då ska muggen flyttas från köksbordet till hennes plastbord. Och när hon är färdig med drickan ska muggen tillbaka till köksbordet, medan tallriken och gaffeln ska tillbaka till hennes lilla bord. Tjorvunge! Gör man fel blir hon sur, puttar bort grejerna med sina små händer, ylar missnöjt och viftar och försöker få oss att förstå. Till viss del får hon som hon vill, till andra delar får hon tjura. Speciellt taskiga är vi när vi spänner fast henne med bälte i matstolen. Då blir hon som galen ibland, men man har faktiskt inget val, för är hon inte fastspänd ställer hon sig upp och klättrar upp på bordet. Fort går det! 

Det bästa som finns är fortfarande att vara i Isaks rum. Hon stoppar inte längre allt i munnen på samma sätt, så nu för tiden går det faktiskt att ha henne där kortare stunder. Men det måste vara under sträng uppsikt, för hon har en enasteående förmåga att plocka sönder saker. Allt är så spännande, allt måste undersökas! Bästa leksaken där inne är trummaskinen. Den slår hon på och sen sitter hon och trycker på knapparna och lyssnar på de olika förprogrammerade trumkompen, och trycker lite extra på oh oh!-knappen. Annars är lego och bionicle och bakugan fortfarande mycket intressant. Allt som är smått och livsfarligt typ. Och pokémon-figurerna är tydligen oerhört fina också, de vill hon gärna hålla i och gå omkring med. Hon har vissa saker hon tycker är extra fina. En reflex är hon till exempel mycket förtjust i, och bandybollarna har ju så roliga hål! Och klossar är roliga. Leksakerna ska ha en speciell känsla och vara av lagom storlek för lilla handen, då blir de poppis. När hon fyllde ett fick hon badleksaker av oss i present, och det var verkligen succé. 

Bada är lika roligt nu som tidigare, och nu för tiden kommer hon krypande och klättrar i badbaljan själv när det vankas bad :) Dessutom har hon börjat gå mer och mer, och väljer nu allt oftare att promenera istället för att krypa eller skumpa fram. Det är till och med så att jag börjat fundera på om man kanske måste köpa henne ett par skor?

En annan rolig sak är att hon dansar. Hon älskar musik och står och diggar och klappar händerna när hon hör musik på tv:n :) Och så är hon tydligt präglad av barnprogrammen och reagerar tydligt när det blir Bolibompa. Efter maten lallar hon efter Isak och vill vara med honom i vardagsrummet när han tittar på Bollis. Det tycker jag är himla gulligt :) 

Jag börjar vara lite sugen på ett amningsavslut snart. Börjar känna mig färdig, och känner att det skulle vara skönt att få ha fina bh-ar igen och söva om genom att bara ligga nära istället för att amma. För tänk vad fint det skulle vara att få lite mer frihet nattetid? Kanske sova borta en natt eller så? Jobba något extrapass kanske? Men Linnis är långt ifrån färdig, så det är bara att gilla läget ett tag till. Hon är mitt i en intensiv utveckligsfas just nu, så det känns inte riktigt som läge att göra ett abrupt avslut på något hon tycker så mycket om. 
 

söndag 27 februari 2011

Dot com

En rund anslagstavla känns ju mycket roligare än något annat, eller hur? Och ovanför Isaks skrivbord vore det alldeles grejt! 

onsdag 23 februari 2011

Livet med en femåring

Min älskade son fullkomligt vibrerar av vetgirighet, experimentlusta och grubblerier just nu. Kvällsläsningen bestod av en faktabok om rymden idag. Rymden är spännande och fascinerande, de existentiella och religiösa funderingarna många och invecklade. Frågor om livets beskaffenhet och universums ursprung och uppkomst är inte ovanliga i det Bäckska hemmet för tillfället. Vi diskuterar gud och Jesus, naturkrafter, människans påverkan på vår planet, vår miljös påverkan på oss --- varenda sten vill han vända på, varenda fråga kräver sina svar. Vid tandborstningen ikväll funderade han över Big bang och utbrast: "Om det inte finns någonting, hur kan det då bli en stor smäll? Hur kan någonting explodera ur ingenting?" 

Han blir lycklig när man tar sig tid att förklara, ta reda på, visa. Han tränar på sociala koder och konfliktlösning, medlar, förklarar, funderar. "Varför gjorde han så? Varför sade han så?" Timtal kan han sitta och knepa och bygga med sitt lego - och andra dagar ligger han lika många timmar nedanför våra fötter och suckar åhhhhhhhh åt alla förslag. 

Han är självständig, driftig, kompetent - och samtidigt kramig, varm, mjuk. Han är fem och ett halvt år, kroppen skjuter iväg i höjden, skor blir för små och  han skrattar när han tar på sig kläderna som var i rätt storlek bara för några dagar sedan. "Men mamma, de här byxorna är ju alldeles för små!" 


Ibland vill jag dra i bromsen. Fånga tiden! Han är så fin just nu. Jag vill få behålla min femåring ytterligare ett tag. Jag vet att jag inte har så lång tid kvar med en liten kuring i soffan, ett varmt huvud som knosar in sig i armhålan och vill ha mammakärlek och högläsning. Snart kommer han ligga där med långbenen över ryggstödet och läsa fantasyböcker och spela tv-spel och cykla till kompisar. 

Samtidigt är jag så nyfiken på den person han är på väg att utvecklas till. Min fina lilla kille. 

tisdag 22 februari 2011

Vik hädan

Nä baske mig, nu ruttnar jag på min fula herpesblåsa på läppen. Vik hädan, du av jobbstress och förkylning uppkomne sate!

söndag 20 februari 2011

lördag 19 februari 2011

Daily prayer

I Hannas föräldrars kök hänger ett visdomsord fler än jag borde ta till sig... ;)

Isak målar...

Det händer saker i pojkrummet också!

Hårfager

Fanken också - man kanske skulle klippa sig ändå?

Men å andra sidan... Långt hår är ju också fint!

Mood board

Det börjar äntligen gå framåt på barnrumsfronten i det Bäckska hemmet. Min käre make kläckte den logistiskt sett briljanta idén att Isak får byta rum. Vi har ju i nuläget ett rum som står i princip tomt, och det lättaste är ju att måla det rummet i önskad kulör, och att Isak sedan får flytta dit. På så vis frigör vi det som nu är hans rum, kan måla det i önskad kulör, och så kan Linni flytta dit. Isaks rum känns i nuläget som rummet som gud glömde, så det blir verkligen fint att få göra i ordning det. Dock känns det som en större utmaning om vad det känns som att fixa Linnis rum. Anledningen är förstås att han har helt egna idéer om hur han vill ha det i sitt rum, och att man därför har helt andra saker att ta hänsyn till. När det kommer till Linnis rum behöver jag i princip bara övertyga maken om att min idé är jättebra och att det blir jättefint att göra som jag har tänkt ;) Femåringar är däremot mycket mer svårflörtade. 

Ena väggen kommer att målas i en röd kulör. Vi har inte hittat någon färgkod eller så ännu, men den ska vara skönt röd på nåt vis. Det känns inte som något större problem direkt. 

Ovan syns alltså en bild som föreställer hur jag - typ - vill ha det. 

Hyllan ovanför sängen föreställer en vanlig Lackhylla. På den tänker jag mig en burk från Lagerhaus och några böcker mellan fina bokstöd från Mio. Ovanför hänger doppresenten från min moster

Bredvid står Isaks gamla barnbord, målat vitt. Till det ser jag framför mig röda barnstolar från Ikea. Ovanför det hänger den stora, fina tygtavlan. I hörnet står en gammal vit fåtölj, i vilken jag gärna skulle se en cirkuskudde. En petskyddad lampa kan kasta ljus över bilderböckerna :)

Motstående vägg känns inte lika färgglad, men jag tror ärligt talat att det blir lite mycket med två röda väggar... En bruten vit blir nog en bättre kulör på resten av rummet, även om Isak inte håller med. 

Förvaringen föreställer en Trofast-hylla med plats för alla tänkbara små pryttlar och leksaker ett barn samlar på sig... Ovanför den hänger en döfin vimpelslinga från Lagerhaus. Brio-spisen talar väl för sig själv, den är arvegods från brorsan. Ramarna föreställer Ikeas Nyttja, och ska fyllas med fina bilder. Hello Kitty-tavlan är bara en symbol - riktigt så fantasilös är jag inte! ;)

Men de här ligger till exempel i en låda och bara väntar!

fredag 11 februari 2011

Prick ett år

Det är ju inte klokt vad tiden går!

torsdag 10 februari 2011

Sommarminne

När det är såhär isande kallt ute är det svårt att tänka sig att det en gång var sommar, Linnis var en småskit och vi satt på Bränna och åt sommarens godaste hamburgare. Men nu när solen börjar titta upp över hustaken inser jag att det än en gång blir vår. Snart blir det ljust, varmt, ljuvligt. Åh vad jag längtar! 

Regnbågsfint

Åh så sött. Jag blir alldeles tokig när jag tittar på barnkläder. Vill köpa allt allt allt ibland. Tur man inte kan det ;)

Tröjan kommer förövrigt från Lindex, som fullkomligen kryllar av söta barnkläder just nu. Fick H&M:s vårkatalog också häromdagen, och åhhhh. Massa massa fint! 

Sjuklingar

Linneas elfte levnadsmånad har burit sjukdomens och olyckornas tecken. Hon började med att spräcka strängen under överläppen när hon tappade balansen vid vardagsrumsbordet och slog munnen i bordsskivan. Lagom till det var läkt, rammade hon istället munnen rakt ner i toalettgolvet när hon vurpade ur den tomma badbaljan och spräckte hela överläppen på insidan. Hela läppen fläktes upp och ur det glipande såret tittade vitt kött fram och fick den söta vildungen att påminna om något från Hanteringen av odöda... Och även om såret slöt sig ganska snabbt, stoltserade hon i över en vecka med en fläskläpp av inte denna värld! 

Knappt hade såret helat förrän hon skaffade sig magsjuka och tynade bort i en vecka på i princip enbart tuttdiet. Jag själv brast ut i lov och hallelujasång över amningens helande kraft och trygghet. Tack och lov att hon fick i sig någonting! Sen hann hon inte mer än bli frisk från magsjukan så blev hon tokförkyld. Numera står det 11 under näsan på henne och hon hostar fasligt om nätterna. Än en gång: tack för amningen! Slemlösande, lugnande, tryggt, gott. Super! Enda nackdelen är mina överfulla bröst som har svårt att ställa in sig på skiftgång ;)

Isak både snörvlar och hostar och ser allmänt emlig ut och har varit hemma från dagis hela veckan. Så jo, det är sjukstuga för hela slanten i det Bäckska hemmet. Tur att barn är så gosiga när de är lite småfebriga och snörvliga :)
 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...