Ett perspektivskifte gör sig gällande denna eftermiddag. Jag är bekväm med bloggandets egocentrering och självframhävande. Jag kan skriva lagom personliga blogginlägg till foton ifrån vårt hem och vår vardag. Jag kan den estetik som förenar de bloggar jag läser och uppskattar - balansen mellan intellektualism, grafiskt, retro och kitsch. Men när jag börjar flytta om och packa ner efter mötet med mäklaren, inser jag att jag befinner mig i okänt land. Flyttstyling innebär ju precis motsatsen till det jag vanligtvis sysslar med. Istället för att hänga upp pojkens spindelmannen-tavlor för att ge en kontrast till de tigergröna väggarnas intensitet, råder mäklaren oss att plocka ner affischer och dylikt för att minska färgerna. Pryl för pryl åker ner i flyttkartonger för att avidentifiera och svenssonfiera vårt brokiga, tokiga, stökiga och trivsamma lilla bo. Ovant är det. Konstigt. Jag ser mig omkring och hittar inte riktigt mig själv längre. Stående mitt emellan det här och det som väntar. Det är en spännande tid vi lever i just nu.
Men berätta! Skall ni flytta? Igen? Ni flyttade ju just ju! Nyfiken jag blev nu.
SvaraRaderaJo, men visst! Det har aldrig riktigt känts som hemma det här, trots att jag verkligen har försökt. Så nu säljer vi lägenheten och söker oss ett hus istället. I värsta fall får vi mellanlanda i en hyresrätt, men till hus ska vi! :)
SvaraRadera