Second hand-fynd, del 2

Nummer två på second hand-fyndlinjen är en retrodoftande gul tröja med gröna katter till Linnis. Röda korsets Kupan för 25 kronor. En nyproducerad tröja från KappAhl i jättefint skick :) 

All asleep

Bedövande trötthet efter ytterligare en sönderhackad natt. Jag önskar att jag fick ligga och tryna i en stor kärlekshög precis som Totoro och gänget på bilden ovan. Robert iakttog i halvmörkret hur Linnea, fortfarande sovandes, buffade lite mot mitt bröst inatt, och hur jag, fortfarande sovandes, drog upp tröjan och makade till mig så att hon kunde snutta. Jag kan fortfarande inte klaga på min och hennes nattamning, den fungerar verkligen ypperligt, även om den är lite väl frekvent i både allmänhetens och mina egna ögon. Men den funkar, och därför fortsätter vi. Snuttelutt, alla nöjda och glada. Hade dygnet 3-4 fler timmar som jag kunde ligga och sova på, skulle jag dock inte klaga. Det känns som att jag tappar sömn varje natt i nuläget, och jag börjar faktiskt känna mig lite sliten. Jag märker det på mina konstiga drömmar, på att jag börjat tappa ord när jag pratar, att jag tappar tråden när jag berättar något, att jag inte orkar lyssna färdigt när någon berättar, att jag inte riktigt orkar vara glad och att jag blivit avsevärt klumpigare och till exempel börjat slå sönder saker när jag diskar. Det börjar kännas väldigt lockande med obruten sömn. Jatack.

Konturer

Lördagsgrått

 

Ibland är allt så sorgesamt grått att jag får lust att göra fåglarna sällskap och flyga långt, långt bort. Jag till och med drömde i natt att jag satt och diskuterade mina höst- och vinterdepressioner med någon. I drömmen sade jag: "Jag förstår inte hur jag ska orka en höst till". Men i verkligheten äter jag antidepressiva som håller SAD:en i schack, tänder många värmeljus, nosar djupt ner i mina barns ljuvliga nackgömmor och räknar ner till våren. Det är väl bara fem månader kvar nu? 

Hur jag kunde få för mig att sätta bo i den här delen av landet övergår mitt eget förstånd... 

Second hand-fynd

Jag har fått önskemål om att lägga ut bilder på mina second hand-fynd som jag emellanåt lyckas göra. So be it. Först ut är en färgglad poncho jag hittade på Pingstkyrkans Returidé här i Boden. En guldtia har jag för mig att jag betalade för den retromumsiga, men nyproducerade hippiegrejen. Den är tänkt till Linni när hon blir några storlekar större. Den är märkt 110/116, men en poncho kan väl knappast inskränka sig till storlekar på det viset. Jag har provat den på henne redan nu, men jag fick leta fram henne där inifrån och förklara att man inte kan tälta i kläder bara sådär ;)

Klädutmaningen fortgår

Klädutmaningen fortgår i det tysta medan jag tillbringar varje ledig stund med att studera aktiv sårbehandling vid långsamläkande sår hos äldre personer. Idag kurar jag till exempel i pösbrallorna och en svart tischa med tryck, gömd under en svart fleecetröja. Jag sitter ihopkrupen vid köksbordet och pluggar - det är en oerhört intressant kurs med superbra kursupplägg och mycket engagerande och entusiasmerande lärare. Och jag tror baske mig att jag har kommit fram till vad jag vill bli när jag blir stor. Distriktssköterskeyrket har alltid lockat mig - det självständiga preventiva arbetet, möjligheten att arbeta mer specifikt med hälsopromotion, rådgivning och individuell uppföljning, den stora bredden av patienter - allt från barnhälsovård till hemsjukvård och palliation. Men efter min vedervärdiga primärvårdspraktik gav jag nästan upp hoppet, tänkte att även om jag skulle passa för och tycka om arbetet, skulle jag förmodligen bli galen på mina kollegor och vantrivas i den relativt andefattiga miljön. Men ju mer jag tänker på saken, desto sugnare blir jag. Och det känns jättebra i hjärtat. Men först vill jag jobba precis där jag är, eftersom jag vill ha erfarenhet att falla tillbaka på när jag står där ute i obygden med en envis gubbe med ett svårläkt bensår som vägrar komma in till vårdcentralen för omläggning trots att han inte har rinnande vatten i huset. Typ. 

 

Linnis rum - tankesmedjan smider planer!

Väggen som tidigare kändes given som rosa, lutar numera snarare mot orange. Molnsilhuetten finns kvar i tankarna som ett genomgående tema - den här ungen får mig helt enkelt upp i det blå! En mjukt orange vägg med vita moln, och så vita väggar i resten av rummet. Det är planen.

Ljuvliga Hensvik spjälsäng kommer att kunna hänga med länge, eftersom sängen funkar även utan ena långsidan. Med en extra madrass i, blir det en alldeles lagom säng för Linni att kliva i och ur alldeles själv, helt utan fallrisk. 

Nu när hon hunnit växa till sig lite står det klart att Linni inte är någon prinsess-tjej. Bokstäverna till rumsdörren blir således i en färggladare variant! 

Det skitsnygga Ikea-tyget har jag spänt upp på en (hemsnickrad) träram och på så vis skapat en maffig tygtavla som ska hänga på ena långväggen. Inte fondväggen dock, utan den andra. 

Dessa sköna krabater har jag blivit kär i, och de ska få bo på en tavelhylla på molnväggen har jag bestämt. Isak fick störtsköna ryska gummor när han var liten, men han fick leka med sina redan som ettåring, så de gick tyvärr sönder rätt fort. 

En lurvig, röd matta ska få värma tassarna. Det behövs, vi har otroligt golvkallt! Och så är golvet i Linneas blivande rum i fullkomligt uselt skick!! Bäst att dölja så mycket som går ;)

Trofast förvaringsserie hänger kvar. I love it. Lådorna finns ju numera i flera olika färger, så det ska nog gå att knåpa ihop något fint. 

I en vit Malm-byrå skulle alla små kläder få plats.

Ett litet barnbord har vi som sagt redan, som ska målas och piffas lite med en vaxduk, men två stolar behövs. Ikea har fina varianter, den här gillar jag till exempel :)

Till gardiner blir det en slät kappa i ett rött tyg med vita prickar :)

Det var nog inte allt, men det får duga så länge!