måndag 2 november 2009

Uppstart

Molnen fullkomligt flyger fram på himlen utanför vardagsrumsfönstret. Från innergården hörs sopbilens skramlande. Själv sitter jag uppkurad och uppbullad med soffkuddar bakom ryggen och med mina solgula strumpfötter bekvämt placerade på vardagsrumsbordet. Är egentligen sugen på en kopp riktigt gott, svart kaffe, men tuggar minttuggummi istället och önskar att kaffe fortfarande smakade som något man vill längta efter. Inte som mjölkutblandat blask eller obehagligt besk. Dagen är den första dagen som nästan-arbetslös. Har en till sådan dag innan jag ska börja intro på nästa avdelning och försöka hitta rätt bland hjärtan och nya kollegor. Det känns en smula tomt och vemodigt, som något som skaver där inne i magtrakten. Har två tråksaker jag måste göra idag: Ringa arbetsförmedlingen så att de anmäler mig till a-kassan, samt pallra mig iväg till apoteket och köpa Pevaryl så jag kan koncentrera mig på annat än obehag och klåda igen.

Tyvärr är jag trött och less, får fortfarande inte blogger att göra som jag vill och så är jag lite bekymrad för mitt lilla äppelskrutt till son. Han är lite klumpig i kontakten med andra barn, inte så socialt slipad liksom, och då blir jag så orolig att han ska bli utanför. Sen vet jag ju att han bara är nyss fyllda fyra år och att det han behöver är träning och tid tillsammans med jämnåriga, så kommer det säkert att ordna upp sig alldeles av sig själv, men mammahjärtat mullrar dovt av oro. Jag skulle behöva en nära vän med ett barn i samma ålder som kommer bra överens med mitt eget, så att det kan bli ett sånt där genuint bästisutbyte från båda hållen. I wish liksom. Lyckligtvis har jag ju min fina Ida, och hennes A är ju bara ett år äldre än Isaken... men tyvärr har de båda pojkarna ganska olika intressen för tillfället, så umgänget är inte alltid sådär klockrent. Jaja, med tiden blir det säkert bra allting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...