Trevande akvarellsteg...

Äntligen får jag fota mina egna färger :) Någon som känner igen muggen förresten?

Och så kan jag faktiskt även visa början till elddraken. Den har lååååångt kvar innan den är färdig, men det är en början åtminstone. Men oh så ovant det känns att måla igen! Man tappar liksom känslan för hur färgerna beter sig på nåt vis... för att inte tala om perspektivet när man skissar. Haha. Men det viktigaste är faktiskt att jag har roligt, och det har jag verkligen! :)

Uteplatsen

Nu när vi för första gången i livet har en egen uteplats, ser jag verkligen fram emot att snön ska smälta bort så att jag får se vad som döljer sig under den. Tanten vi köpte lägenheten av sade något om perenna växter, så någonting lär ju komma upp ur myllan i vår. Undrar vad? :) Vi har börjat odla storslagna drömmar om vår uteplats, och har börjat spana efter trädgårdsfigurer att placera i rabatterna. Jag älskar tanken på en befolkad trädgård! :) Vi har väldigt specifika idéer om vad vi vill ha för någonting, och hittils har vi bara hittat amerikanska och brittiska företag som säljer figurer i vår stil. Till exempel blev vi båda väldigt förtjusta i den här lilla vännen, som så bedjande kikar under lugg:

Men den rackaren lär ju kosta en mindre förmögenhet att frakta hit, om man bortser från de guldpengar man får betala för själva figuren. Vi drömmer i alla fall om en riktigt hemtrevlig uteplats med sittbänk, örtträdgård och ordentliga utemöbler där man faktiskt kan sitta och äta både lunch och middag om andan faller på. Dessutom skall något slags sol- och vindskydd införskaffas - inte minst för bebisens skull - och så ska det odlas humle som klättrar över spaljén som vetter mot ingången.

Vi har redan en lampa ute på altanen, en klotrund sak med världens fulaste eldragning, och den får jag väl nöja mig med tills vi blir lite rikare på det hela taget. Men jag gör ingen hemlighet av att jag snarare drömmer om såna här saker.

Nu verkar det dock som att familjen börjar bli lite för hungrig för att jag ska kunna sitta kvar här och slöa. Bäst att jag börjar steka lite fiskpinnar till den där potatisen som kokar på spisen.

Bildkälla: Trädgårdsfiguren kommer från Garden Fountains och lampan har jag någon gång för länge sedan sparat ner från okänt ställe på ínternet...

Söndagssnö

Snön signar idogt ner utanför fönstret. Vi myser vidare inne idag, eftersom jag känner mig alldeles för gravid för att bege mig upp i en snödriva, och maken är alldeles för förkyld för att orka mer än 5-minutersintervaller med aktivitet. Så man försöker sysselsätta sig efter bästa förmåga. Isaks älsklingslek just nu är kurragömma - vilket är oerhört tacksamt i röran här hemma. Haha. Jag är dock ingen vidare lekmamma, utan tröttnar efter bara en liten stund, så jag har försökt motivera honom till andra saker med varierande resultat. Efter det att jag bakat sviiiiiingoda vaniljbullar samt försökt åstadkomma lite skillnad i kartongrummet(tm) genom att smasha några tomma banankartonger, fick jag äntligen ro att ...

...börja skissa på en av drakarna som ska in i ramarna i Isaks rum. Jag vet inte om det är han eller jag som är i mesta drakåldern just nu, men jag tycker åtminstone att det är fantastiskt roligt att han gillar riddare, drakar och fantasyflörtande barnböcker. Jag har planer på att måla drakar som symboliserar de fyra elementen, och det här ska bli en elddrake. Det här ska bli en mycket färggrann akvarell när den är klar är det tänkt. Tyvärr vågade jag mig bara på A4-format idag, för det var så förskräckligt länge sedan jag höll i en pensel... När jag blir modigare ska jag sprätta upp de större papprena... Men det känns inte lika illa att kassera ett A4-papper i ett urgammalt akvarellblock som att kassera något högkvalitativt och snordyrt... Jag behöver uppvärmning först! :) Det är förövrigt grymt tacksamt att måla till en 4-åring som tycker att allt man gör är "åh så vackert!" :)

Dock stör jag ihjäl mig på att hallen ser ut såhär. Det är så otroligt mycket skräp och skrot som ska iväg till soptippen innan vi börjar vara ens en tillstymmelse till färdiga med det här. Idag har dock min tappre make släpat upp ett tiotal kartonger till förrådet, trots att han är både febrig och tokförkyld. Och nu sitter den älsklingen och spelar Rachet & Clank tillsammans med Isaken, så jag har fått ta mig ett långt bad, målat tå- och fingernaglar och smort in händerna med en skön salva. Jag känner mig som en ny människa! :)

Min mormor

När min mormor var liten och började skolan, sade hennes fröken bestämt: "Två Margareta? Så kan vi inte ha det! Nej, du heter Greta och du heter Hilda, och så var det med den saken!"

Sedan dess fick min mormor heta Greta. Greta är ju ett ganska fint namn, och dessutom ju en tydlig kortform av Margareta. Men tänk stackarn som fick heta Hilda? Kallades hon också Hilda ända tills hon dog?

Tidspessimism

Graviditetstickern här bredvid annonserar 19 dagar kvar till beräknad födelse för det buffande lilla skrutt som ligger i min mage. Den snurrar inte lika mycket som bebisen på bilden, men sprattlar desto mer. Nu har den börjat gno sig ännu längre ner i bäckenet, så den verkar ju åtminstone veta vart den ska ut. Jag trodde faktiskt inte den kunde komma mycket längre ner utan att trilla ut av sig själv, men tydligen var det möjligt. Följdaktligen ilar det sådär härligt i ljumskarna då och då, inte ens nerverna får ju plats längre! Men förutom det där gnoendet visar den inga tecken på att vara sugen på att lämna sitt trånga, varma bo. Lite tur det, jag känner mig inte riktigt redo att bli tvåbarnsmamma ännu. Behöver någon-några veckor till för att ladda upp :)

Men 19 dagar säger den alltså. Tänk vad förvånad jag skulle bli om bebisen verkligen kom då! Bebisar brukar ju vara allt annat än punktliga...

Lördagskoma

Det höll på att bli en veritabel katastrof här hemma efter middagen då sötsonen upptäckte att vi - ve och fasa - inte köpt något lördagsgodis idag! Det är tur att han är lätt att kollra bort med popcorn! :) Nu sitter han med en gigantisk skål i knät och moffar popcorn. "Du kan ställa skålen här så att alla når!", motiverade han smidigt placeringen av skålen ;)

Här råder totalt lördagskoma då både maken och sonen är tokförkylda. Men det är ganska mysigt det med. Problemet är bara när den friska (jag) vill göra så mycket mer aktiva grejer än vad de andra orkar. Medan maken vill ligga kvaddad i soffan och kolla film ikväll med en stor tekopp med massor av honung framför sig, längtar jag efter att ta itu med några av lådorna som ska upp till förrådet. Men jag tror jag ska ägna äktenskapet uppmärksamhet istället och prioritera sofftid med älsklingen. Lådorna har väl aldrig sprungit iväg tidigare, jag misstänker starkt att de finns kvar imorgon också ;)

Tror förövrigt att jag börjar få upp blodvärdet lite. Känner mig inte alls lika död i kroppen som jag gjort de senaste veckorna. På måndag ska jag ta nya prover, och på tisdag ska jag träffa läkaren för utvärdering. Äter för tillfället 20 ml Blutsaft, fyra Hemofer, två Mitt val Kvinna och en C-vitaminbrus per dag. Jag tycker ju att det ska hjälpa! Magen verkar dessutom hittils klara sig ganska bra (ta i trä!!). Det verkar således finnas lite hopp om livet trots allt.

Linnea

Om det nu är en Linnea i magen skulle jag inte tacka nej till ett par såna här örhängen som grattis-till-bebisen-present ;) Det är väl inte bara lillskruttet som ska få presenter väl? ;)

Färgpuckar

Jag upptäckte precis att Alcro lanserar en kollektion med tolv kulörer i samarbete med svenska ishockeylandslaget, som valt kulörer som hjälper dem att skapa rätt sinnesstämning inför VM. Hildur Blad skriver på fixa&dona:

När spelarna fick välja sina favoritfärger blev det kulörer som var snarlika dom som man möter i hockeyn. Svart som pucken. Vitt som isen. Gult och blått som matchkläderna. Och rött som ramen runt målen. Den mest oväntade kulören i samlingen var den lila kulören som fått namnet Time-out.

För mig faller tanken direkt på kylskåpsmagneter snarare än på något annat. Vore inte de där härliga färgpuckarna helt ljuvliga att ha på kylen? Små färgklickar mot det tråkvita. Jag gillar't!

Bild kommer från Alcro.

Moln

Vi har världens finaste spjälsäng stående mitt på golvet i vardagsrummet. Ikeas Hensvik med sina böljande gavlar, som för tankarna till moln och får mig att vilja sy ett litet överkast i Gunilla Axéns molntyg. Jag är så nöjd med köpet att det riktigt spritter i kroppen. Den är så fin! Stor som ett slagskepp dock, som alla spjälsängar är, det blir till att bädda så att bebisen inte känner sig som en vilsen liten båt på stora havet...

Lillbyrån i sovrummet är påfylld med nytvättade, fint vikta bebiskläder i storlek 50/56 och jag känner mig mild, nöjd och nästan fånigt moderlig. Än så länge tycker jag fortfarande att bebisen ska stanna några veckor till inne i magen, men nu vore det inte längre katastrof om den ville komma ut...

Ser ni? Jag lyckas ta det lugnt idag. Nu ska jag ta hand om mina egna kläder och vika in dem i min egen garderob, och sedan ska vi bara hänga upp gardiner idag, så är dagsverket fullgjort. När vi hämtat Isak på dagis ska jag kompensera senaste tidens frånvaro med att sätta mig och leka med honom. Så han inte förlorar hoppet alldeles...

Pytte

Jag tvättar pyttekläder och i vardagsrummet hänger det små bebissockar på tork. Vågade inte hänga in dem i torkskåpet, det kändes som att de bara skulle blåsa omkring i vinddraget där inne :)

På något vis börjar det nu kännas som att det faktiskt ska komma ut en bebis om några veckor. Jag har ställt i ordning en liten byrå till babykläderna i sovrummet. Spjälsängen står ihopmonterad här i vardagsrummet och ska få flytta in i sovrummet på prov någon gång under dagen. Det kommer att bli trångt, men vi har tänkt ha spjälsängen som sidovagn till sängen, och då gör det ju inget. Vad glasögonormen Julia ska göra av sina glasögon, vattenglaset, ipoden och sänglektyren återstår dock att se. Imorgon har jag fått tvättid i den tvättstuga som har torktumlare, så då ska jag passa på att tvätta sängkläderna. Känns bra att tumla dem när man undviker sköljmedel, tycker sängkläder tenderar att bli lite styva när man bara hängtorkar dem.

Det känns jättefint att äntligen få ägna sig åt dessa stilla babyförberedande sysslor. Nu struntar jag i flyttstök och elände, nu ska det bli fint på de beboeliga ytorna, och extrarummet får vara ett enda stök tills vi får tillgång till förrådet. Tids nog blir det ordning där inne också. Tålamod är en dygd va?

Har verkligen lovat mig själv att ta det lugnt idag, och det ska jag sannerligen göra.

Dagens tips

Jag avråder härmed starkt alla höggravida att:

1) flytta
2) försöka komma i ordning så snabbt som möjligt - för att få vila "sen"
3) försöka vara "duktiga" och "bita ihop"
4) flyttstäda

Hälsningar,
Been there, done that

String

Ikväll förvånade min älskade make mig. Vi satt och funderade och resonerade om vår framtida dvd-förvaring. Tidigare hade vi dvd-skivorna uppställda i skänken, men eftersom den nu fått ett nytt liv som vitrinskåp i köket, har vi bara tryckt in dvd-skivorna i samma skänk som vi har cd-skivorna. Det är kaos där inne alltså, helt omöjligt att ha det som det är nu.

Och då säger maken, som alltid har avskytt det jag tycker är så fint från 50-talets inredning: "Nu kommer du bli förvånad, men jag tror att en stringhylla vore jättesnygg att ha där...", och pekade på väggen där jag föreslagit att vi skulle montera upp några slags konsoller. Yeyy!

Tänk vad fint det hade varit om vi hade varit rika som troll, då hade vi kunnat gå på Casa Wikström och köpa det ögonaböj. Nu får vi längta istället :) Men den som väntar på nåt gott...

En påminnelse...

Idag var jag till barnmorskan för att som vanligt få bekräftelse på att allt är som det ska; att jag mår bra och att bebisen och magen växer som den ska. Jag menar, jag känner ju att jag mår bra, och jag känner bebisen många gånger varje dag, och det brukar ju vara två tecken på att saker stämmer. Men nej, inte idag. Blodtrycket var helt okej, samma normalvariationer som tidigare under graviditeten, bebisen palperades i huvudändläge långt ner i bäckenet, möjligen lite ruckbar, men betydligt längre ner än förra besöket. Magen hade följdaktligen planat ut lite på kurvan, precis som förväntat. Och så skulle vi lyssna hjärtljud. Och då var de alldeles för höga. Bebisen hade party där inne i magen och röjde runt som en tok, och hjärtljuden pendlade mellan 170-180. Det var ju inte så bra kanske, men barnmorskan tyckte att vi skulle ta de kapillära proverna och att jag skulle väga mig, och så skulle vi lyssna en gång till.

Så jag gick och ställde mig på vågen. +8,4 kg sammanlagt hittils under graviditeten, det är ju typ ingenting. Undrar hur jag kommer magra den här gången under amningen? Heh. Och så skulle vi sticka finger. Barnmorskan sprang iväg och konsulterade en kollega angående min fråga om åderbråck i underlivet, så jag passade på att tjuvkika på mätaren när den pep medan hon var borta. P-gl helt ok, men hemoglobinet! 98! Det är ju urdåligt! Jag har ju nästan ingen tid alls på mig att vända det dåliga värdet, om tre dagar beräknas jag som fullgången, och bebisen kan således förväntas komma när den känner sig redo för det...

Både barnmorskan och hennes kollega stod med armarna i kors och förklarade allvarligt och bestämt för mig vikten av att jag faktiskt äter järntillskott nu trots att jag blir så dålig i magen av dem - att jag faktiskt inte har några val. Jag mumlade att jag upplevde en krock mellan mitt privata och professionella jag, att jag ju faktiskt begrep själv att jag måste äta järntillskott nu när blodvärdet är så uppenbart lågt. Jag försökte till och med skoja till det om att jag tyckte att de skulle trolla lite. Tydligen kunde de inte trolla. Fan vad taskigt. Jag lovade förstås att jag skulle köpa alla dyra hemska järnpreparat de ordinerade och bedyrade heligt att jag skulle äta de bisarrt höga doser de föreskrev, tillsammans med c-vitaminbrus och blutsaft... De lät sig nöjas med det, och jag och barnmorskan gick tillbaka till hennes rum och lyssnade på hjärtljuden igen. Fortfarande lika höga.

Jahapp. Det var bara att gå och sätta sig utanför lab för att ta anemiproverna, och efter ytterligare en halvtimme var det dags att lyssna hjärtljud igen. Och de var fortfarande lika höga.

Så jag blev remitterad till förlossningen snarast möjligt, så det var bara att sätta sig i bilen och åka dit. Jag lyckades nog skrämma halvt slag på min bättre hälft, som mötte upp mig där.

Vad konstigt det kändes att ringa på till förlossningen utan att ha ont och vilja föda barn! Vi blev visade in på ett undersökningsrum, och fick göra en CTG-kurva i typ fyrtio minuter för att undersöka om bebisen var stressad eller bara aktiv där inne i magen. I början röjde hon runt precis som hon gjort hela förmiddagen, och hjärtljuden var lika höga som tidigare. Men efter ett tag började de gå ner, för att lägga sig inom normalvariationen 128-156 ungefär. Då och då gick de upp till 176 nånting, men så fort hon lade sig till ro, sjönk de ner till vilopuls igen. Lilla vännen, det kan inte vara lätt att vara inknölad i en liten mage!

Så doktorn godkände kurvan, och vi fick åka hem igen. Men nu har jag lovat Robert att ta det lugnt de kommande dagarna... Det kändes som att jag fick en påminnelse om att jag måste ta det lugnt nu...

Statusrapport

Köket är numera helt uppackat och fungerande. Kvar är att få undan allt småpyssel som nu i brist på placering belamrar vår fina skänk. En tavellist eller ännu hellre två stycken av ännu icke konstaterad längd behöver införskaffas för att hänga upp ovanför skänken för placering av våra fina kokböcker. En lång matta skulle vara trevlig att ha under fötterna. Diskmaskin är beställd och leverans borde ske någon gång under veckan. Kyl och frys skall bytas ut så snart ekonomin tillåter - när det kan ske får vi veta på måndag när vi ska träffa vår banktjänsteman. Gardiner skall under eftermiddagen hängas upp i fönstret, och höga, storbladiga växter behövs för att dämpa insynen en smula. Trots det ännu ofärdiga läget och de gula, småmönstrade tapeterna, känns köket som ett mycket trivsamt rum. Vi sörjde svårt att vi inte kunde använda kökssoffan, men skänkens nya placering och funktion som vitrinskåp är alldeles superb! Det blir grejjjjjt det här!

Vardagsrummet känns som en dyster röra just nu. Det största rummet får helt logiskt fungera som sambandscentral såhär i uppackningstider, och det står lådor placerade lite överallt här på golvet: "Kupan", "Säljes", "Diverse prydnadssaker som ännu inte kan få någon plats", "Allsköns sladdar som säkert behövs om nån dag" osv... Bokhyllan är i alla fall uppställd och böckerna insorterade. Räkningarna lokaliserade.

Hallen är ett enda kaos. Ingen ordning nånstans. Gaah. Veritabelt svart hål, elände och bajs. Blå väggar, say no more.

Extrarummet som skulle fungera som epicentrum för den här tornadon, ser tyvärr ut att ha blivit drabbad. Lådor EVERYWHERE!

Sovrummet gapar tomt, en ensam säng står inslängd, och jag har precis lyckats hitta och hänga upp taklampan. Vi funderar och försöker hitta lösningar för placering av vår stora sovrumsbyrå kontra gardinupphängning. Vem sade att det skulle vara lätt det här? Tänkte i min enfald att det skulle lösa sig om vi satte spjälsängen på fönstersidan istället, men upptäckte med måttbandets hjälp att spjälsängen ju kräver större utrymme än byrån. Vilket jag förmodligen hade kunnat räkna ut med rumpan om jag bara hade tänkt efter, men nu hade jag inte det. Tapeterna är aprikosfärgade i ännu en småmönstrad variant, och jag har ingen aning om vad vi ska ha för gardiner. Just nu känns det otroligt kalt och man sover lite konstigt där inne av den anledningen, men samtidigt känns det som att det finns hopp om livet på nåt vis.

Badrummet kommenterar vi inte vidare just nu. Urk.

Ursäkta bildfrånvaron. Inlägget kan eventuellt komma att uppdateras senare under dagen, men just nu sitter jag vid fel dator.

Vardagslyx

Älsklingen ringde just och frågade om han kunde beställa pjäsen ovan till köket. Åkejrå ;) Vardagslyx när den är som bäst! Det blir alldeles lovely med diskmaskin igen! Vildunge, snuttunge och diskberg - nej tack. Våga vägra självsprickor!

Åhhhhhhh

Jagorkarintebörjaalltingkännssåövermäktigtochsvåååååååååårt! Och bebisen håller förmodligen på att fixera sig, för det ilar något så överjävligt i ljumskarna då och då att jag nästan skriker rätt ut emellanåt. Eländiga lilla skruttunge, vad gör du med din mamma?

Kanske dags att leta fram någon riktigt bra musik och spela på hög volym och sen bara strunta i att allt känns jobbigt? Och köra ändå? Jo, så får det bli.

Budgetönskelista

Istället för att sätta igång med dagens beting, sätter jag mig och drömmer runt lite på nätet. Vår begränsade ekonomi ledde mig osökt till Rustas hemsida, där jag började fönstershoppa. Vi skulle behöva en fin lösning till vår hall nämligen, i nuläget är detn klart icke-fungerande. Dessa ekonomilösningar skulle kunna fungera till vårt övriga möblemang, om man bortser från vår hallbyrå, som förmodligen ändå inte kommer att förvaras i samma hall. Vi har nämligen en ankomsthall och en inre hall, och schabraket till hallbyrå hade vi nog tänkt försöka gömma undan lite.

Hatthyllan lämnade vi i gamla lägenheten. Den köptes ursprungligen till vår lägenhet på Drottninggatan, som hade en väldigt speciell hall, och har aldrig riktigt passat in här.  En sån här enkel lösning skulle nog se riktigt trevlig ut. Rusta tar 299:- för sin modell, men ofta verkar man ju få vad man betalar för, och därför är jag alltid så tveksam till att göra mina inköp på just den affären. Ibland fyndar man något fint, men ofta är det bara s k i t...

I ett hem som bebos av småtomtar behövs även krokar i tomtehöjd. En sån här skulle väl passa fint till det övriga? 149:- på tidigare nämnda affär.

Och så kommer jag inte ifrån tanken på att ha en sittbänk i hallen. Jag letar och letar och letar på varje tänkbar affär och internetsajt, utan att hitta riktigt det jag är ute efter. En sån här variant skulle dock kunna fungera som substitut tills dess att vi blir rika nog att anlita en snickare att förverkliga min idé ;) Tror den skulle kunna bli riktigt fin med en sittdyna med något trevligt mönster på. 499:- på tidigare nämnda affär - inte en bråkdel av vad de "fina" affärerna tar för sina, men ändå rena rånet! Femhundra spänn för några plankbitar... hrrr.

Det värsta är att det är svårt att tänka på inredning utan att tänka på tapeter i hallsammanhanget. De ljust grågröna golven som jag trodde att jag skulle känna stark aversion emot, känns ganska okej än så länge, men halltapeterna är verkligen vedervärdiga. Jag förstår inte riktigt hur man tänker när man sätter blått i hallen.

Eller varför man gör ett badrum knallblått. Badrummet är riktigt eländigt faktiskt, men våra önskemål kring badrummet kan verkligen inte benämnas "budget" och får således avhandlas i ett annat blogginlägg. Nu ska jag försöka ta tag i dagens arbete! På återseende! :)

Desperation

Står och ser mig omkring i förödelsen och undrar vart fan man börjar. De små zoner som fått ordning känns obetydliga i sammanhanget och jag känner mig så genuint trött på allt vad röra och flyttstök heter. Det har blivit en helig ritual för både mig och maken att diska och torka alla köksytor efter varje måltid. Ett fåfängt försök att bringa en smula ordning i det här kaoset.

Blingbling

Ibland är det roligare än annars att diska. Blingbling ser så fint ut i diskstället :)

Lyckorus

Såhär glad var Isak när vi kom och hämtade honom vid lunch idag. "MAMMAÅPAPPAAAA!!!", ropade han när han kom springandes, så lycklig att han nästan sprang omkull oss. Det kändes bra att få hem honom, han fattas oss verkligen när han är borta. I samma stund som han klev in i hallen, blev hemmet lite mer hemma. I ett huj fick han och Robert i ordning hans rum, som nu tronar som det mest hemtrevliga stället i lägenheten :)

Tröttråtta

Äntligen får man sätta sig i soffan efter en oändligt lång flyttdag. Imorgon lovar jag att jag ska orka resa mig för att hämta kameran och sladden för att ladda in bilder och berätta mer om spektaklet, men nu är jag bara för trött och kroppen gör alldeles för ont för att jag ska orka göra något mer. Jag har precis letat fram två stora handdukar ur kaoset och planen här närmast är ett varmt bad och därefter en natts sömn. Åhhh vad skönt det ska bli!

Bild: Word clipart

Sätta bo

Ikväll har vi fått nycklarna till nya lägenheten och varit där och inspekterat det som ska komma att bli vårt nya hem. Den överväldigande känslan just nu är nervositet och en smula tvivel, för herre gud, vad har vi gett oss in på? Det är ju värsta ... inte sunket, men ... ja... Och det värsta är ju att vi inte har en spänn att renovera nåt för! När vi flyttade in här var det renovering deluxe som gällde för att det överhuvudtaget skulle gå att bo här, men det gjorde ju också att när vi väl flyttade in i lägenheten så flyttade vi in i en lägenhet som vi själva utformat och vars inredning vi faktiskt valt. Vi slapp liksom knallblåa toalettgolv, iskalla blåa toasitsar och old people stuff...

Vi började med att öppna upp alla vädringsfönster och öppna alla skåp och lådor för att släppa ut lite gammalt unk och släppa in något nytt och fräscht. Imorgon blir det till att vädra för fulla muggar hela dagen, för så länge lukten av de gamla hyresgästerna finns kvar, känns det som att de inte har åkt... Sen skrapade vi bort lite gamla klistermärken från frysen. Brr.

När vi gick omkring där i lägenheten, i det som faktiskt ska komma att bli vårat hem, så kändes det verkligen långt ifrån hemma. För trots att vi har hela vår lägenhet nerpackad just nu och bor i ett inferno av lådor och gapande hyllplan, känns det fortfarande som hemma. Jag hoppas att nya lägenheten kommer att kännas lika mycket som hemma när vi får dit våra grejer och får börja sätta bo. Och att det här ska kännas mindre hemma när rummen ekar tomma och bara några kvarglömda dammtussar blåser omkring i luftdraget.

Det är verkligen nervöst att flytta! Tänk om man ångrar sig liksom?

Tuffaste stolen

Eller den här till exempel. Den här skapelsen hade lätt kunnat få bo i mitt vardagsrum! :) Maken håller inte alls med verkar det som, fattar inte varför? Även om den morbida stilen kanske inte helt går hem till vårt övriga möblemang tycker jag att själva idén är underbar. Varför bara klä om en stol när man kan skapa ett konstverk?

Vackra smycken

Etsy är proppad med vackra saker som skapar köpbegär hos mig. Till exempel dessa underbart vackra halssmycken som kan köpas för en ynka hunka styck (exklusive frakt). Jag blir alldeles varm inombords när jag tittar på dem, det vore så underbart att välja ett sånt här smycke på morgonen! :)

Tell me a dragon

Jag älskar andra människors arbetsbord. När jag ser Jackie Morris stökiga, underbara arbetshörna blir jag så otroligt sugen på att måla! Mycket mer sugen än på att flytta ;) Igår var jag så inspirerad och fascinerad av hennes akvareller att jag ställde mig i kö på en av hennes barnböcker på biblioteket. Isak är i drakåldern nu, och jag håller ständigt ögonen öppna för vackra och härliga drakböcker :)